Svenska riksdagsgruppens tio teser om utbildning

28.08.2018 kl. 14:36
Godkända på riksdagsgruppens sommarmöte 27.8.2018

 

  1. Fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag för alla barn som fyllt tre år. Den subjektiva dagvårdsrätten bör återinföras. Vi vill införa en två årig förskola. Vi vill erbjuda en småbarnspedagogik där lek, sång och sagor sker på flera språk och där barnen ges rätt till mångsidiga möjligheter att röra på sig. Vi godkänner inte möjligheten att förstora grupperna för barn över tre år. 

 

  1. Tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd bör garanteras längs hela inlärningsstigen. Speciallärare, kuratorer och psykologer ska finnas tillhanda redan i småbarnspedagogiken.  Det behövs också fler psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Alla barn ska ha rätt till en trygg och trivsam skola utan mobbning. Ungdomsarbete ska integreras i skolan. Vi behöver fler vuxna i skolan som kan finnas till hands då barn eller unga behöver vuxet stöd. Trivsamma och hälsosamma matstunder bör främjas och större vikt bör fästas vid att skollunchen skall upplevas positivt av alla.

 

  1. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn. Skolan ska stöda och uppmuntra eleven, men också vid behov erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande skolgång. Principen om närdaghem och närskola ska främjas. Daghemmen och skolorna ska stärkas genom positiv särbehandling och vettig planläggnings- och bostadspolitik.  Gruppstorleken ska alltid beakta gruppens sammansättning så att alla barns rätt till inlärning tryggas. Behörig personal på alla utbildningsnivåer ska vara en grundrättighet. Språkundervisningen ska tidigareläggas och satsningar på språkbad, språkduschar samt andra fungerande språkinlärningsmetoder ska utökas. Skolmaterial och lärarutbildning måste formas så att föråldrade könsstereotypier och diskriminering motarbetas.

 

  1. Alla som går ut årskurs 9 ska ha goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva. I dagens läge saknar ca 10 procent av de som går ut nionde klassen tillräckliga färdigheter att studera vidare. Därför behöver kommunerna finansiering för att faktiskt kunna erbjuda ett tilläggsår inom grundläggande utbildningen. Ett tilläggsår kan i vissa fall vara det rätta sättet för eleven att införskaffa tillräckliga kunskaper och färdigheter för att stärka motivation att söka sig vidare.  För att alla ska kunna få sitt avgångsbetyg krävs det överlag flexibla, skräddarsydda lösningar för individen. Detta är möjligt genom samarbete med t.ex. ungdomsverkstäder, tredje sektorn och arbetsplatser i kombination med aktiv studiehandledning och stöd av mångprofessionella elevvårdsteam. Även andra redan existerande utbildningsstigar som till exempel tiondeklassen, läroavtal och rehabiliterande verksamhet bör utvecklas.

 

  1. En närundervisningsgaranti vid andra stadiet. Alla studerandes rätt till tillräcklig närundervisning i yrkes- och gymnasieutbildningen ska tryggas. Ungdomar som går i andra stadiet lever i en känslig period som formar dem både socialt och kunskapsmässigt. Tillgången till studiehandledning, mångsidigt stöd samt god studerandevård blir allt viktigare och bör garanteras.

 

  1. Gymnasiestudier och yrkesutbildning ska vara tillgängliga för alla oberoende av hemort eller socioekonomisk bakgrund. Andra stadiets utbildning ska vara avgiftsfritt. Yrkesutbildningen ska ge goda färdigheter i ett yrke och utbildningen ska motsvara arbetsmarknadens behov. Samarbetet med arbetslivet ska ytterligare utvecklas för att trygga ungdomars praktikplatser och möjlighet till läroavtalsutbildning. Då arbetslivet förändras i snabb takt är möjligheten till fortbildning och att kunna utbilda sig till ett yrke som vuxen avgörande.

 

  1. Högskoleutbildningen ska vara avgiftsfri även i framtiden. Alla, oberoende bakgrund, ska ha samma möjligheter till högskolestudier.  Antagning till högskolor ska vara möjligt både på hösten och våren. Högskolorna bör bli bättre att utexaminera studerande. Det behövs en klarare arbetsfördelning och profilering mellan högskolorna. Högskolornas internationalisering bör understödas. Vuxenstuderande som fortbildar sig ska kunna avlägga lämpliga studiehelheter vid högskolorna.

 

  1. Den offentliga och privata finansieringen av forskning, utveckling och innovationer ska år 2025 utgöra fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt. Finansieringen för alla utbildningsstadier och grundforskningen ska vara långsiktig och förutsägbar. Det behövs en tillräcklig grundfinansiering istället för flera olika kortsiktiga projekt.

 

 

  1. Det livslånga lärandet behövs mer än någonsin. Den fria bildningen är central för möjligheten till fortbildning och kompetensutveckling. Medborgarinstitut, folkhögskolor och arbetarinstitut har också en avgörande roll i integrering av invandrare genom att erbjuda språk- och andra studier, även i växelverkan med arbetslivet.

 

  1. Studiepenningens belopp ska höjas tillbaka till den tidigare nivån från år 2015. Samtidigt bör studiestödets inkomstgränser höjas med 50 procent. Studerande ska inte bestraffas för flit och arbete.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00