Svenska riksdagsgruppens tio teser om utbildning

28.08.2018 kl. 14:36
Godkända på riksdagsgruppens sommarmöte 27.8.2018

 

  1. Fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag för alla barn som fyllt tre år. Den subjektiva dagvårdsrätten bör återinföras. Vi vill införa en två årig förskola. Vi vill erbjuda en småbarnspedagogik där lek, sång och sagor sker på flera språk och där barnen ges rätt till mångsidiga möjligheter att röra på sig. Vi godkänner inte möjligheten att förstora grupperna för barn över tre år. 

 

  1. Tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd bör garanteras längs hela inlärningsstigen. Speciallärare, kuratorer och psykologer ska finnas tillhanda redan i småbarnspedagogiken.  Det behövs också fler psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Alla barn ska ha rätt till en trygg och trivsam skola utan mobbning. Ungdomsarbete ska integreras i skolan. Vi behöver fler vuxna i skolan som kan finnas till hands då barn eller unga behöver vuxet stöd. Trivsamma och hälsosamma matstunder bör främjas och större vikt bör fästas vid att skollunchen skall upplevas positivt av alla.

 

  1. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn. Skolan ska stöda och uppmuntra eleven, men också vid behov erbjuda större utmaningar och möjligheter till mera krävande skolgång. Principen om närdaghem och närskola ska främjas. Daghemmen och skolorna ska stärkas genom positiv särbehandling och vettig planläggnings- och bostadspolitik.  Gruppstorleken ska alltid beakta gruppens sammansättning så att alla barns rätt till inlärning tryggas. Behörig personal på alla utbildningsnivåer ska vara en grundrättighet. Språkundervisningen ska tidigareläggas och satsningar på språkbad, språkduschar samt andra fungerande språkinlärningsmetoder ska utökas. Skolmaterial och lärarutbildning måste formas så att föråldrade könsstereotypier och diskriminering motarbetas.

 

  1. Alla som går ut årskurs 9 ska ha goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva. I dagens läge saknar ca 10 procent av de som går ut nionde klassen tillräckliga färdigheter att studera vidare. Därför behöver kommunerna finansiering för att faktiskt kunna erbjuda ett tilläggsår inom grundläggande utbildningen. Ett tilläggsår kan i vissa fall vara det rätta sättet för eleven att införskaffa tillräckliga kunskaper och färdigheter för att stärka motivation att söka sig vidare.  För att alla ska kunna få sitt avgångsbetyg krävs det överlag flexibla, skräddarsydda lösningar för individen. Detta är möjligt genom samarbete med t.ex. ungdomsverkstäder, tredje sektorn och arbetsplatser i kombination med aktiv studiehandledning och stöd av mångprofessionella elevvårdsteam. Även andra redan existerande utbildningsstigar som till exempel tiondeklassen, läroavtal och rehabiliterande verksamhet bör utvecklas.

 

  1. En närundervisningsgaranti vid andra stadiet. Alla studerandes rätt till tillräcklig närundervisning i yrkes- och gymnasieutbildningen ska tryggas. Ungdomar som går i andra stadiet lever i en känslig period som formar dem både socialt och kunskapsmässigt. Tillgången till studiehandledning, mångsidigt stöd samt god studerandevård blir allt viktigare och bör garanteras.

 

  1. Gymnasiestudier och yrkesutbildning ska vara tillgängliga för alla oberoende av hemort eller socioekonomisk bakgrund. Andra stadiets utbildning ska vara avgiftsfritt. Yrkesutbildningen ska ge goda färdigheter i ett yrke och utbildningen ska motsvara arbetsmarknadens behov. Samarbetet med arbetslivet ska ytterligare utvecklas för att trygga ungdomars praktikplatser och möjlighet till läroavtalsutbildning. Då arbetslivet förändras i snabb takt är möjligheten till fortbildning och att kunna utbilda sig till ett yrke som vuxen avgörande.

 

  1. Högskoleutbildningen ska vara avgiftsfri även i framtiden. Alla, oberoende bakgrund, ska ha samma möjligheter till högskolestudier.  Antagning till högskolor ska vara möjligt både på hösten och våren. Högskolorna bör bli bättre att utexaminera studerande. Det behövs en klarare arbetsfördelning och profilering mellan högskolorna. Högskolornas internationalisering bör understödas. Vuxenstuderande som fortbildar sig ska kunna avlägga lämpliga studiehelheter vid högskolorna.

 

  1. Den offentliga och privata finansieringen av forskning, utveckling och innovationer ska år 2025 utgöra fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt. Finansieringen för alla utbildningsstadier och grundforskningen ska vara långsiktig och förutsägbar. Det behövs en tillräcklig grundfinansiering istället för flera olika kortsiktiga projekt.

 

 

  1. Det livslånga lärandet behövs mer än någonsin. Den fria bildningen är central för möjligheten till fortbildning och kompetensutveckling. Medborgarinstitut, folkhögskolor och arbetarinstitut har också en avgörande roll i integrering av invandrare genom att erbjuda språk- och andra studier, även i växelverkan med arbetslivet.

 

  1. Studiepenningens belopp ska höjas tillbaka till den tidigare nivån från år 2015. Samtidigt bör studiestödets inkomstgränser höjas med 50 procent. Studerande ska inte bestraffas för flit och arbete.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00