Krav på att lättare att få dispens för skyddsjakt på varg

17.06.2018 kl. 07:12
Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Vargdemonstrationen som ordnades av Österbottens  svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening på Vasa torg i måndags samlade över 2 000 personer. Österbottningarna visade med all önskvärd tydlighet att vi kräver beslut av regeringen och de ansvariga ministrarna. Österbottningarnas vädjan har inte gått obemärkta för nu har jord- och skogsbruksminister Leppä lovat att besöka Österbotten i höst.

Naturresursinstitutet Lukes rapport över uppskattningen av vargbeståndet i mars 2018 bekräftade det som alla österbottningar vetat efter den senaste vintern. Finlands vargstam har ökat med sex flockar och tyngdpunkten för hela vargstammen flyttat västerut. Hela 70 procent av vargarna finns nu i västra Finland. Orsaken till det är enligt Luke tillgången på föda. Den mycket stora älg- och hjortdjursstammen i västra Finland fungerar som ett smörgåsbord för vargen och lockar följaktligen hit den. I Österbotten har vargstammen fördubblats på ett år.

 

I Österbotten fanns enligt rapporten 5-6 flockar med totalt cirka 30 vargar i mars 2018. Dessutom finns det kringstrykande ensamvargar. Lukes uppskattning är alltså gjord innan vargen fått valpar. Det genomsnittliga antalet valpar har under de senaste åren varit 3,9 och det betyder att vi utöver uppskattningen i mars sannolikt har flera än 20 st. vargvalpar i Österbotten.

 

Biologen och naturföretagaren Mattias Kanckos i Pedersöre, som också är en rutinerad jägare, förutspår stora bekymmer i augusti och senare i höst när valparna ska lära sig jaga. Allt tyder alltså på att vi som krävt åtgärder mot närgångna vargar under senaste vinter inte varit ute i ogjort väder utan tvärtom gjort en korrekt bedömning av situationen.

 

Regeringen och den ansvariga ministern måste nu utan dröjsmål göra det lättare att få dispens för skyddsjakt på varg som rör sig nära tomter och hotar människors trygghet och husdjurs och boskaps liv och hälsa. Det är Finlands egen lagstiftningskompetens. En mera krävande process är att ändra vargens skyddsstatus eftersom det kräver beslut på EU-nivå. Idag har vi två olika skyddsnivåer på varg i Finland. I renskötselområden skyddas vargen enligt bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket möjliggör begränsad jakt, och i resten av landet enligt bilaga 4. Det är absolut nödvändigt att det överdrivna skydd som nu råder utanför renskötselområdet upphör och att hela landet får samma regelverk som på renskötselområden. Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00