Krav på att lättare att få dispens för skyddsjakt på varg

17.06.2018 kl. 07:12
Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Vargdemonstrationen som ordnades av Österbottens  svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening på Vasa torg i måndags samlade över 2 000 personer. Österbottningarna visade med all önskvärd tydlighet att vi kräver beslut av regeringen och de ansvariga ministrarna. Österbottningarnas vädjan har inte gått obemärkta för nu har jord- och skogsbruksminister Leppä lovat att besöka Österbotten i höst.

Naturresursinstitutet Lukes rapport över uppskattningen av vargbeståndet i mars 2018 bekräftade det som alla österbottningar vetat efter den senaste vintern. Finlands vargstam har ökat med sex flockar och tyngdpunkten för hela vargstammen flyttat västerut. Hela 70 procent av vargarna finns nu i västra Finland. Orsaken till det är enligt Luke tillgången på föda. Den mycket stora älg- och hjortdjursstammen i västra Finland fungerar som ett smörgåsbord för vargen och lockar följaktligen hit den. I Österbotten har vargstammen fördubblats på ett år.

 

I Österbotten fanns enligt rapporten 5-6 flockar med totalt cirka 30 vargar i mars 2018. Dessutom finns det kringstrykande ensamvargar. Lukes uppskattning är alltså gjord innan vargen fått valpar. Det genomsnittliga antalet valpar har under de senaste åren varit 3,9 och det betyder att vi utöver uppskattningen i mars sannolikt har flera än 20 st. vargvalpar i Österbotten.

 

Biologen och naturföretagaren Mattias Kanckos i Pedersöre, som också är en rutinerad jägare, förutspår stora bekymmer i augusti och senare i höst när valparna ska lära sig jaga. Allt tyder alltså på att vi som krävt åtgärder mot närgångna vargar under senaste vinter inte varit ute i ogjort väder utan tvärtom gjort en korrekt bedömning av situationen.

 

Regeringen och den ansvariga ministern måste nu utan dröjsmål göra det lättare att få dispens för skyddsjakt på varg som rör sig nära tomter och hotar människors trygghet och husdjurs och boskaps liv och hälsa. Det är Finlands egen lagstiftningskompetens. En mera krävande process är att ändra vargens skyddsstatus eftersom det kräver beslut på EU-nivå. Idag har vi två olika skyddsnivåer på varg i Finland. I renskötselområden skyddas vargen enligt bilaga 5 i EU:s art- och habitatdirektiv, vilket möjliggör begränsad jakt, och i resten av landet enligt bilaga 4. Det är absolut nödvändigt att det överdrivna skydd som nu råder utanför renskötselområdet upphör och att hela landet får samma regelverk som på renskötselområden. Det betyder inte att vargen ska utrotas utan det innebär att regelverket för när man får eliminera problemvargar blir avsevärt enklare än idag.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30