Statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands stöd till Afghanistan och om ökat finländskt deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

12.06.2018 kl. 15:00
Gruppanförande 12.6.2018, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Talat ord gäller!

 

Ärade talman,

 

Världsbanken bedömer att inte mindre än 15 miljoner barn under 18 år tvingas till äktenskap årligen i världen.

Traditionen av barnäktenskap lever mycket stark också i Afghanistan. Detta är ett av de största hindren som försvårar att få till stånd en positiv samhällsutveckling. Enligt Unicef gifter sig nästan hälften av kvinnorna i Afghanistan när de är under 18 år och fler än var tionde är under 15 år. Också pojkar riskerar att tvingas till äktenskap som minderåriga.

De flickor som har tvingats ingå äktenskap avbryter ofta sin skolgång, vilket försämrar deras möjligheter att sysselsätta sig. Också mödradödlighetssiffrorna, till följd av tidiga graviditeter, är i Afghanistan de dystraste i världen.

Afghanistan är faktiskt Finlands största bilaterala utvecklingssamarbetspartner. Svenska riksdagsgruppen ser satsningarna på skolsektorn, där flickors skolgång tryggas och kvinnors läskunnighet förbättras som särskilt viktiga.

Tyngdpunkterna på regeringens biståndssatsningar är de rätta. Men samtidigt måste det sägas: de kraftiga nedskärningar som gjordes i början av valperioden har försvagat den finländska biståndspolitiken på ett sätt som inte kan försvaras.

 

 

Statsrådets redogörelse om Afghanistan kan delas upp i två delar. Dels handlar den om utvecklingssamarbetet och dels om Finlands deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

Även om utvecklingen är långsam och statistiken dyster i Afghanistan är det skäl – precis som redogörelsen gör – att också peka på de framsteg som har gjorts. Även om problemen är stora så har kvinnornas och barnens ställning ändå förbättrats under senare år. Spädbarnsdödligheten har minskat och, enligt undervisningsministeriet, är redan cirka 40 procent av barnen som börjar i skolan flickor – och då ska vi komma ihåg att i början av 2000-talet kunde flickorna i Afghanistan inte gå i skola överhuvudtaget.

 

Den andra centrala punkten i statsrådets redogörelse är förslaget om ett ökat finländskt deltagande i Natos militära krishanteringsinsats Resolute Support. Finland har hittills deltagit med en liten grupp cirka 40 soldater i den internationella säkerhetsstyrkan.

Resolute Support-insatsen har haft som målsättning att ge över ansvaret Afghanistans egna säkerhetsstyrkor, men på grund av det försämrade säkerhetsläget behövs RS-insatsen för att förhindra terroristaktioner och skydda den lokala befolkningen.

RS-insatsen har brist på trupper och Natos generalsekreterare Stoltenberg har i ett brev bett Finland överväga att stärka sin insats i Afghanistan.

Svenska riksdagsgruppen anser att UTVA:s beslut från den 1 juni att den finländska truppstyrkan höjs till 60 soldater kan understödas. Finland bör också på detta sätt visa sin vilja att bidra till fred i Afghanistan. Vägen till fred kan kännas lång och svår, men ett positivt tecken var att talibanerna de senaste dagarna visat vilja åtminstone till en temporär vapenvila.

 

Då Finland ökar sin närvaro i Afghanistan är det säkerhetsaspekterna som måste betonas. Vi fattar detta beslut medvetna om att detta projekt inte är riskfritt. 

Det bör vara en självklarhet att säkerheten för dem som åker på detta uppdrag i Afghanistan måste vara på topp. 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska fortsätta satsa på bistånd till Afghanistan och statsrådets redogörelse ger intrycket att satsningarna på den civila och militära sidan är i balans.

Vi har ett kunnande som vi kan bidra med, för att öka säkerheten i det svårt sargade landet. Det är viktigt att man når en politisk lösning i Afghanistan, endast så kan en hållbar fred och ett bättre, stabilt samhälle uppnås.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00