Kolumn

Skillnader mellan Sverige och Finland inom jordbruket

03.06.2018 kl. 07:10

Under veckan som gick hade jag möjlighet att delta i Sverige på de svenska böndernas producentorganisations LRF:s riksförbundsstämma

Deras problem och utmaningar påminner om våra i Finland. Tung byråkrati och stelbent myndighetsutövning där respekten för en av våra grundläggande rättigheter, egendomsskyddet får stryka på foten. Våra svenska yrkesbröder har också problem med vargen, där en disneyfierad bild av rovdjuret styr myndigheternas agerande. Och precis som i Finland har de rikssvenska miljöskyddsorganisationernas hängt sig fast vid en föråldrad syn på det moderna skogsbruket och vägrar se dess möjligheter att minska vårt beroende av fossila bränslen samtidigt som skogen fungerar som kolsänka.

Det som skiljer jordbruket i våra länder åt är främst två saker. Svenskarna är betydligt duktigare på att öka sin livsmedelsexport och där har vi finländare mycket att lära. Däremot börjar Sverige först nu vakna upp till att deras matförsörjning i en krissituation är ytterst utsatt. Självförsörjningsgraden i Sverige är endast 50 procent. Mer än varannan tugga som svenskarna sätter i munnen är alltså importerad. I Finland är vår självförsörjningsgrad på livsmedel 80 procent. Dessutom upprätthåller vår Försörjningsberedskapscentral ett säkerhetslager där ett års förbrukning av brödspannmål och utsäde förvaras. En stor majoritet av de finländska politikerna vet att matförsörjningen är en av de mest utsatta funktionerna vid en krissituation. Finland är logistiskt sett en ö där nästan 90 procent av de varor som importeras eller exporteras fraktas med fartyg. Det är alltså livsviktigt också ur en försörjningsberedskapssynvinkel att Finland upprätthåller en inhemsk livsmedelsproduktion.

I skrivande stund besöker den finska trädgårdssektorns intressebevakare SLC och Handelsträdgårdsförbundet riksdagen för att träffa oss beslutsfattare och bjuda på smakbitar och blommor. I deras vädjan till oss beslutsfattare ber trädgårdssektorn oss att vi verkar för trädgårdsproduktionens livsviktiga verksamhetsförutsättningar. Det är lätt att hålla med. I Finland är sex av tio tomater som äts inhemska medan i Sverige är bara var sjunde tomat odlad inom landets gränser. Det visar att vår trädgårdsnäring är i världsklass när det gäller ekologi och kvalitet. Förnyelsebar energi dominerar och endast 8 procent av växthusen värms idag upp med olja. Insektsangrepp bekämpas biologiskt och nya smaker kommer ut på marknaden varje år.

Växthusnäringen visar att klimat- och miljöhänsyn, forskning och ny teknik och lyhördhet för vad konsumenterna söker är ett framgångskoncept. Vem vill inte i fortsättningen ha möjlighet att köpa närproducerade grönsaker som är världen renaste, godaste och hållbart producerade?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.

26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.

11.03.2009 kl. 16:30