En särlösning för landskap- och vårdreformens effekter på åländska FPA ersättningar måste ordnas.

31.05.2018 kl. 13:39
Löfström lämnade in skriftligt spörsmål till regeringen i frågan.

Regeringens förslag till social-, hälso- och landskapsreform ämnar förenkla flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården, och samtidigt rikta finansieringen till de föreslagna nya landskapen. Det föreslås att den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen samlas in som en del av statsbeskattningen och att denna andel läggs till den finansieringsandel som betalas till landskapen. Förslaget skapar dock ovisshet kring hur den andel som motsvarar sjukvårdsförsäkringen ska betalas till landskapet Åland, givet att landskapsreformen verkställs och gällande lagar om Folkpensionsanstalten upphävs som följd. Åland berörs nämligen inte av den direkta organiseringen av de nya föreslagna landskapen eller övriga strukturer för social- och hälsovården i riket.

 

Sjukvårdsförsäkringen finansierar idag Folkpensionsanstaltens anordnande av bland annat läkemedelsersättningar, reseersättningar och sjukvårdsersättningar för privat hälso- och sjukvård, läkararvoden, tandläkararvoden samt kostnaderna för rehabilitering.

 

År 2017 betalade Folkpensionsanstalten ut över 8 miljoner euro i sjukvårdsersättning på Åland, vilken finansierades av staten genom sjukvårdsförsäkringen. I den nya strukturen är det ännu oklart hur dessa ersättningar ska utbetalas till Åland.

 

-                         En allmän sjukförsäkring har skapats för att garantera de grundlagensenliga rättigheterna till social trygghet och oundgänglig omsorg i enlighet med grundlagens § 19. I enlighet med grundlagens princip om likabehandling behöver frågan regleras så att sjukförsäkringssystemet fortsätter att gälla lika både på Åland och i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

-                         Situationen är otillfredsställande eftersom man inte ännu har kunnat presentera en lösning på hur den ersättning som idag utbetalas av Folkpensionsanstalten ska anordnas på Åland i framtiden. Det handlar om en 8 miljoner euros helhet på Åland som man för tillfället inte vet hur man i framtiden ska anordna. Det skapar i sin tur osäkerhet på Åland. Den måste social- och hälsovårdsministeriet och regeringen skingra, säger Mats Löfström.

 

Löfström lämnade därför in ett skriftligt spörsmål till regeringen som frågar: Hur regeringen ämnar organisera sjukvårdsförsäkringens ersättningar på Åland i och med social-, hälso- och landskapsreformen ifall flerkanalsfinansieringen genomförs som tänkt?

 

-                         Social- och hälsovårdsministeriet har tänkt att ett utkast till lagförslag ska gå ut på remiss kanske redan i sommar och tills dess är det viktigt att man hittar en fungerande lösning på frågan tillsammans med Ålands landskapsregering. Här finns ännu tid men klockan tickar snabbt eftersom en lösning inte kommer uppenbara sig av sig självt utan man måste ha tid att diskutera och bereda saken, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00