Sluta gräva gropar för din egen reform, Juha Sipilä

29.05.2018 kl. 12:01
Regeringen börjar mjukna upp: både Petteri Orpo och Juha Sipilä verkar var öppna för en diskussion om när landskapsvalet ska hållas. Juha Sipilä håller trots det fast vid att landskapen ska köra igång från början av år 2020. 

− Det här är direkt förnuftsvidrigt. Om vi lärt oss nånting av den här processen borde det vara att det inte är klokt att slå fast ett slutdatum innan hindren är undanröjda och man kommit över vattengraven. Juha Sipilä gräver nya gropar för sig själv, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, vice ordförande för SFP. 

 

− Mycket av problematiken kring hela diskussionen om tidtabellen handlar om att Centern inser att stödet för reformen är lågt. Därför vill partiet forcera tidtabellen. Men samtidigt blundar Centern för den bakomliggande orsaken till det låga stödet. Om man ger processen tid och tar kritiken på allvar kunde man rätta till de mest uppenbara problemen. Då har också reformen en reell chans att överleva ett regeringsskifte, säger Adlercreutz.

 

Både Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo och Centerns ordförande, statsminister Juha Sipilä har klart sagt att riksdagen ska få den tid som krävs för att behandla lagförslaget. 

 

− Det här är bara tomma ord så länge utskotten fortfarande jobbar vidare enligt en forcerad tidtabell. Inse sakens allvar. Ge er egen reform en chans att överleva. Återgå till ett normalt förfarande i riksdagen så att de viktiga frågorna kan behandlas grundligt och inte blir ett hastverk. Flytta fram landskapsvalet till nästa vår och skjut upp landskapens startdatum till januari 2021, avslutar Adlercreutz. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35