Kvarkenregionen föregångare i Norden

27.05.2018 kl. 06:29
På den globala spelplanen har nyheterna under de senaste veckorna kretsat mycket kring Nordkorea och dess diktator Kim Jong Uns toppmöten.

Mötet med Sydkoreas president Moon Jae-in i den demilitariserade buffertzonen länderna emellan kan nästan beskrivas som ett kramkalas. Kim Jong Uns tänkta möte med Donald Trump i Singapore blev dock - åtminstone tillsvidare - inhiberat. Alla små steg som tas mot en kärnvapenfri Koreahalvö är naturligtvis mycket välkomna.

 

På riksplanet kretsar mycket av diskussionen helt naturligt kring vård- och landskapsreformen. Med en regering som endast har några ledamöters övervikt i riksdagen - och som enligt alla gallupar inte åtnjuter stöd av en majoritet av befolkningen - så är det klart att även rätt vilda spekulationer förekommer. Det har nästan varit lite komiskt att följa med hur samma krafter som vill få Svenska folkpartiet att verka litet och betydelselöst på riksplanet nu verkar vara livrädda för att just Sfp på något sätt skulle förhandla fram lösningar som bl.a. skulle stärka sjukhus i Österbotten.

 

I ekonomiutskottet har vi fått i mål en riktig långkörare i och med att vi avgett betänkande om det nya förslaget till stöd för förnybar energi. Formellt är systemet teknologineutralt men mycket tyder på att det i praktiken kommer att röra sig om vindkraftsprojekt. Exakt vad stödsystemet kommer att kosta är svårt att beräkna men man har uppskattat att det under en period på 12 år är fråga om 120-360 miljoner euro - vilket i och för sig är betydligt mindre än det föregående stödpaketet med inmatningstariffer. Att lagstifta fram nya stöd samtidigt som den parlamentariska företagsstödsarbetsgruppen inte kom till skott känns kanske inte till alla delar helt bekvämt. Positivt är dock att ca 90 miljoner euro kommer att kanaliseras åt de energiproducenter som vill avveckla användningen av kol i förtid. Jag förutspår att en del av dessa euron kommer att landa i Österbotten.

 

Kvarkenrådets medlemmar samlades även till årsmöte i Umeå i måndags. Mötet resulterade i ett historiskt beslut om att inleda arbetet med att ombilda gränskommittén Kvarkenrådet från registrerad förening till en ny organisationsform, EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete, EGTC på engelska). Kvarkenrådet blir således det första helnordiska EGTS:et. Vårt samarbete med de Österbottniska landskapen, Västerbotten och Örnsköldsvik har uppnått den nivå att vi är redo för nästa steg. Vi har vuxit ur vår nuvarande föreningskostym. EGTS är ett färdigt koncept framtaget för att underlätta långsiktig gränsregional samverkan och som ger ett tydligt och starkt mandat. Österbotten skall vara föregångare inom all nordisk samverkan och även bli det landskap som är bäst på att locka helt nya typer av såväl utomstående som utländska investeringar!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00