Kvarkenregionen föregångare i Norden

27.05.2018 kl. 06:29
På den globala spelplanen har nyheterna under de senaste veckorna kretsat mycket kring Nordkorea och dess diktator Kim Jong Uns toppmöten.

Mötet med Sydkoreas president Moon Jae-in i den demilitariserade buffertzonen länderna emellan kan nästan beskrivas som ett kramkalas. Kim Jong Uns tänkta möte med Donald Trump i Singapore blev dock - åtminstone tillsvidare - inhiberat. Alla små steg som tas mot en kärnvapenfri Koreahalvö är naturligtvis mycket välkomna.

 

På riksplanet kretsar mycket av diskussionen helt naturligt kring vård- och landskapsreformen. Med en regering som endast har några ledamöters övervikt i riksdagen - och som enligt alla gallupar inte åtnjuter stöd av en majoritet av befolkningen - så är det klart att även rätt vilda spekulationer förekommer. Det har nästan varit lite komiskt att följa med hur samma krafter som vill få Svenska folkpartiet att verka litet och betydelselöst på riksplanet nu verkar vara livrädda för att just Sfp på något sätt skulle förhandla fram lösningar som bl.a. skulle stärka sjukhus i Österbotten.

 

I ekonomiutskottet har vi fått i mål en riktig långkörare i och med att vi avgett betänkande om det nya förslaget till stöd för förnybar energi. Formellt är systemet teknologineutralt men mycket tyder på att det i praktiken kommer att röra sig om vindkraftsprojekt. Exakt vad stödsystemet kommer att kosta är svårt att beräkna men man har uppskattat att det under en period på 12 år är fråga om 120-360 miljoner euro - vilket i och för sig är betydligt mindre än det föregående stödpaketet med inmatningstariffer. Att lagstifta fram nya stöd samtidigt som den parlamentariska företagsstödsarbetsgruppen inte kom till skott känns kanske inte till alla delar helt bekvämt. Positivt är dock att ca 90 miljoner euro kommer att kanaliseras åt de energiproducenter som vill avveckla användningen av kol i förtid. Jag förutspår att en del av dessa euron kommer att landa i Österbotten.

 

Kvarkenrådets medlemmar samlades även till årsmöte i Umeå i måndags. Mötet resulterade i ett historiskt beslut om att inleda arbetet med att ombilda gränskommittén Kvarkenrådet från registrerad förening till en ny organisationsform, EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete, EGTC på engelska). Kvarkenrådet blir således det första helnordiska EGTS:et. Vårt samarbete med de Österbottniska landskapen, Västerbotten och Örnsköldsvik har uppnått den nivå att vi är redo för nästa steg. Vi har vuxit ur vår nuvarande föreningskostym. EGTS är ett färdigt koncept framtaget för att underlätta långsiktig gränsregional samverkan och som ger ett tydligt och starkt mandat. Österbotten skall vara föregångare inom all nordisk samverkan och även bli det landskap som är bäst på att locka helt nya typer av såväl utomstående som utländska investeringar!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30