Kvarkenregionen föregångare i Norden

27.05.2018 kl. 06:29
På den globala spelplanen har nyheterna under de senaste veckorna kretsat mycket kring Nordkorea och dess diktator Kim Jong Uns toppmöten.

Mötet med Sydkoreas president Moon Jae-in i den demilitariserade buffertzonen länderna emellan kan nästan beskrivas som ett kramkalas. Kim Jong Uns tänkta möte med Donald Trump i Singapore blev dock - åtminstone tillsvidare - inhiberat. Alla små steg som tas mot en kärnvapenfri Koreahalvö är naturligtvis mycket välkomna.

 

På riksplanet kretsar mycket av diskussionen helt naturligt kring vård- och landskapsreformen. Med en regering som endast har några ledamöters övervikt i riksdagen - och som enligt alla gallupar inte åtnjuter stöd av en majoritet av befolkningen - så är det klart att även rätt vilda spekulationer förekommer. Det har nästan varit lite komiskt att följa med hur samma krafter som vill få Svenska folkpartiet att verka litet och betydelselöst på riksplanet nu verkar vara livrädda för att just Sfp på något sätt skulle förhandla fram lösningar som bl.a. skulle stärka sjukhus i Österbotten.

 

I ekonomiutskottet har vi fått i mål en riktig långkörare i och med att vi avgett betänkande om det nya förslaget till stöd för förnybar energi. Formellt är systemet teknologineutralt men mycket tyder på att det i praktiken kommer att röra sig om vindkraftsprojekt. Exakt vad stödsystemet kommer att kosta är svårt att beräkna men man har uppskattat att det under en period på 12 år är fråga om 120-360 miljoner euro - vilket i och för sig är betydligt mindre än det föregående stödpaketet med inmatningstariffer. Att lagstifta fram nya stöd samtidigt som den parlamentariska företagsstödsarbetsgruppen inte kom till skott känns kanske inte till alla delar helt bekvämt. Positivt är dock att ca 90 miljoner euro kommer att kanaliseras åt de energiproducenter som vill avveckla användningen av kol i förtid. Jag förutspår att en del av dessa euron kommer att landa i Österbotten.

 

Kvarkenrådets medlemmar samlades även till årsmöte i Umeå i måndags. Mötet resulterade i ett historiskt beslut om att inleda arbetet med att ombilda gränskommittén Kvarkenrådet från registrerad förening till en ny organisationsform, EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete, EGTC på engelska). Kvarkenrådet blir således det första helnordiska EGTS:et. Vårt samarbete med de Österbottniska landskapen, Västerbotten och Örnsköldsvik har uppnått den nivå att vi är redo för nästa steg. Vi har vuxit ur vår nuvarande föreningskostym. EGTS är ett färdigt koncept framtaget för att underlätta långsiktig gränsregional samverkan och som ger ett tydligt och starkt mandat. Österbotten skall vara föregångare inom all nordisk samverkan och även bli det landskap som är bäst på att locka helt nya typer av såväl utomstående som utländska investeringar!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00