Remissdebatt om statsrådets redogörelse om politiken för geografisk information

23.05.2018 kl. 15:00
Gruppanförande av Mats Nylund 23.5 2018.

Ärade talman,

När vi utvecklar den geografiska informationen ska två saker vara i balans. För det första måste vi göra den geografiska information kompatibel och tillgänglig så att den effektivt kan utnyttjas. För det andra ska datasäkerheten vara på hög nivå så att skyddet av personuppgifter uppfylls.

Vi behöver öppna gränssnitt så att våra digitala system korresponderar med varann. Här bör vi satsa mera för att vi inte har råd att släpa efter. Här är det också oerhört viktigt att satsa på den övergripande säkerhetsmiljön – när vi utvecklar våra system måste vi beakta att det alltid också finns krafter som vill skada samhällets infrastruktur.

Det uppstår snabbt nya servicebehov i samhället. Det är helt klart: det finns ett behov att reformera lagstiftningen kring våra geografiska data för att säkerställa utvecklingen. Det handlar om trafiken, navigationen, förvaltningen och som vi vet kalkylerar man med stora rationaliseringsvinster genom effektiva logistiska servicesystem som ska organisera vården.

Adresserna hör till det mest centrala i geodatabaserna. Som det betonas i statsrådets redogörelse bör adresserna vara felfria och adressuppgifterna av hög kvalitet för pålitligheten i systemet. Det förvånar mig ändå att man i redogörelsen glömt att betona – eller ens att problematisera – att som tvåspråkigt land behöver vi felfria adressuppgifter på två språk. Eller ska det vara så som när man i dagens läge väljer google-maps på svenska, så dyker ändå Turku i stället för Åbo upp i mobilen?

Hur har regeringen tänkt sköta fungerande geografisk information på båda nationalspråken, finska och svenska?

 

Geografisk information, liksom artificiell intelligens över lag, erbjuder enorma möjligheter för framtiden. Det är viktigt att vi genom lagstiftningen tryggar likställda möjligheter att tillägna sig information. Svenska riksdagsgruppen understryker att tillräckliga resurser tryggas för utbildning och forskning. Det är också viktigt att se till att vi har en teknisk samhällsutveckling som är inkluderande och som inte skapar mer utanförskap.

Till sist vill jag betona att samarbetet mellan den offentliga sektorn och företagen måste bli bättre då det gäller den geografiska informationen – om Finland innovativt ska stå i spetsen för utvecklingen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00