Vi kräver bättre än så!

20.05.2018 kl. 07:45
På torsdagen gav riksdagens finansutskott sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen.

Vi har hört nästan hundra sakkunniga som gett sin syn på ärendet. Bland dem ministeriers ledande tjänstemän och experter, experter på ekonomi och landets främsta experter på hälso- och sjukvård. Majoriteten av dem har haft starka dubier till hur reformen genomförs. Det syns också i finansutskottets utlåtande som är mycket kritiskt. I sitt utlåtande lyfter utskottet visserligen fram möjligheter till inbesparingar men också att det finns stora ekonomiska risker om lagförslaget genomförs.

De största bristerna är att det saknas en helhetsbedömning av reformens konsekvenser. Finansutskottet lyfter också fram riskerna med att de nya landskapens pengar inte räcker till när behovet och efterfrågan på vård ökar. Vidare så kritiserar utskottet att finansieringsmodellen inte sporrar landskapen att spara eller att hushålla med sina pengar. Eftersom staten står för notan är modellen tvärtom nu sådan att det snarast lönar sig för landskapen att använda allt som budgeterats åt det och mera därtill. 

Med ett sådant utlåtande skulle man ju kunna tänka sig att regeringspartierna saktar ner på takten och gör nya beräkningar och lagförslag. Det rör sig om oerhört stora pengar. Den del av vården som kommer att konkurrensutsättas, det vill säga kommer att omfattas av valfriheten, uppgår till 18,4 miljarder per år. Som jämförelse kan jag nämna att Finlands statsbudget är cirka 55 miljarder euro. Och när man öppnar marknaden för konkurrens och privata företag så måste det lyckas på första försöket. Som bekant så kan man sälja sin egendom endast en gång.

Regeringens trovärdighet ökade inte av att finansministeriet levererade en tilläggsutredning med helt nya siffror kvällen innan finansutskottet skulle fatta sitt beslut. I utredningen har man valt att inte alls räkna med inbesparingarna från själva valfriheten. Istället uppskattar man bara att det kan finnas en inbesparingspotential på upp till 4,6 miljarder euro per år genom att ta i bruk ny teknik och kunskap och via bättre samordning av tjänsterna.  Lite cyniskt kan man säga att inget hindrar ju att våra sjukvårdsdistrikt gör inbesparingarna utan denna megareform.

I finansutskottet förenade sig alla oppositionspartier i en gemensam avvikande åsikt. Vi kräver att en konsekvensbedömning över reformen görs, att regeringen levererar precisa beräkningar över reformens kostnader och att regeringen bedömer hur mycket tilläggsfinansiering landskapen kommer att behöva som följd av höjda kostnader och vad det innebär för budgetramarna. Det som alla oppositionspartier är överens om är att de ekonomiska riskerna med vård- och landskapsreformen är oskäligt stora och att lagförslagen som sådana inte borde godkännas. Regeringen får inte driva igenom den största reformen i Finlands historia med bindel för ögonen och med hopp om att det inte finns hinder i vägen. Vi kräver bättre än så!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30