Lämna rådgivningstjänsterna utanför valfriheten!

16.05.2018 kl. 15:51
Den finländska barn- och mödrarådgivningen når i dag 99 procent av familjerna. Systemet hör till de mest utvecklade och jämlikaste rådgivningstjänsterna i världen.

Hälsogranskningarna, den bekanta hälsovårdaren och den trygghet de medför hör till det bästa vi kan erbjuda våra barnfamiljer. Systemet gör det möjligt att i ett tidigt skede märka problem och att ge familjerna det stöd de behöver. Den mekanismen hotas nu av vårdreformen.

 

− Den förslagna modellen, där rådgivningstjänsterna omfattas av valfriheten, skulle skrota den välfungerande modell vi har i dag. Eftersom över 15 år gamla barn får välja sin egen producent skulle familjemedlemmar i fortsättningen inte nödvändigtvis vara kunder hos samma vårdcentral, vilket skulle göra det svårt att följa upp barn som far illa i familjer med stora problem, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

 

Rehn-Kivi oroar sig över att privata aktörer undviker tals svåra och nödvändiga samtalsämnen, i rädsla för att föräldrarna avbryter tjänsteförhållandet.

 

− Barnets rätt till förebyggande familjearbete och tillräckliga stödåtgärder måste garanteras. Likaså måste vi även i fortsättningen se till att rådgivningstjänsterna finns så nära familjerna som möjligt, i alla kommuner och inte bara på landskapsnivå och att också de språkliga rättigheterna är tryggade. Det är ofattbart att regeringen vill äventyra rådgivningssystemet.

 

– All lagstiftning som har med barnskydd att göra måste förberedas noggrant. Nödvändigt skulle också vara att göra en ordentlig barnkonsekvensbedömning. Det har regeringen inte gjort, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35