Måtte landskapsreformen falla!

13.05.2018 kl. 09:56
Aldrig tidigare har ett förslag till reform rönt så mycket kritik som landskaps- och vårdreformen nu gör.

Det hjälper föga att landets expertis framför massiv kritik. Den politiska kompromiss, som utgör kittet i regerings vara eller icke vara, håller.

 

För Nylands del är lanskapsreformen en mycket dålig reform. I värsta fall en i praktiken ogenomförbar reform. Det demokratiska underskottet i kombination med budgetunderskottet på hela 300-400 miljoner euro skapar mardrömslika ramar för det landskapsfullmäktige vi ska välja i oktober. Majoriteten av alla kommuner i Nyland kommer inte att sitta vid de bord där besluten fattas om hur servicen ska ordnas och hur budgetunderskottet ska täckas.

 

Många instanser och politiker har kommit med ändringsförslag, det har vädjats, debatterats, ifrågasatts och krävts förändringar - till ingen nytta. Regeringen, och framför allt centern, inser att ingen regeringssammansättning efter denna skulle införa landskap. Därav denna brådska, därav denna nonchalans för det sakkunniga föreslår och kritiserar. Inget biter då det är tidtabellen och inte innehållet och det uppenbara behovet av förändringar som styr.

 

Eftersom regeringen driver och sannolikt i riksdagen kommer att få igenom landskapsreformen infinner sig centrala frågor. Varför inte genomföra reformen i etapper för att undvika samma misstag i hela landet? Varför inte tillåta olika lösningar, det säger sig självt att Nyland med 1,6 miljoner invånare inte är betjänt av samma modell som det minsta landskapet med cirka 73 000 invånare. Varför inte låta kommunerna sköta de delar av socialvården där lokalkännedom är viktigt? Ingen tror ju längre på att vi i denna modell ska kunna integrera olika vårdformer till fungerande servicekedjor. Varför inte ge riksdagen arbetsro och ha landskapsvalet senare, i samband med riksdagsvalet i april 2019?

 

Det blir ingen lätt uppgift för det nya landskapsfullmäktige att under 2019 bygga upp servicestrukturen i Nyland. Men inte kommer det att bli lätt för följande regering heller. Det är nämligen följande regering som ska se till att budgetunderskotten i landskapen täcks i mån av möjlighet. Enbart för Nylands del handlar det alltså om flera hundra miljoner.

 

Kommunekonomin mår bättre än på länge och då den offentliga ekonomin utgör en helhet är det inte särskilt långsökt att tänka sig att statsandelar tas från kommunerna och överförs till landskapen.

 

Risken på längre sikt är givetvis att allt fler uppgifter flyttas från kommunerna till landskapen. Med uppgifter flyttas också statsandelarna. Detta urholkar framför allt mindre kommuners existensberättigande.

 

Vi borde nu fokusera på att reparera det som inte fungerar. Det stora problemet vi ursprungligen skulle åtgärda var dålig tillgång till läkare och service inom primärhälsovården. Primärhälsovården har under decennier nedprioriterats till förmån för specialsjukvården. Tänk om vi skulle satsa på  primärhälsovården och skapa större, starkare kommuner för att lyckas med detta?  

 

Att skapa landskap slukar nämligen resurser som vi istället borde kanalisera till att utveckla servicen. Nuvarande regering tar inte ansvar för allt som vi vet att inte kommer att fungera, ministrarna konstaterar i riksdagsdebatten att ”mycket hänger på hur man förverkligar reformen”.

 

Det tål att upprepas. Vi behöver en vårdreform, men landskapen blir dyra och odemokratiska. Trots allt det arbete som lagts ner på både landskaps- och vårdreformen tror jag att det för helhetens skull skulle vara bra om landskapsreformen faller.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00