Tänker regeringen skärpa strafflagen gällande våldtäkter?

09.05.2018 kl. 08:51
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) har ställt en skriftlig fråga till regeringen angående sexuellt våld som riktas mot barn.

Bakgrunden till spörsmålet är ett rättsfall i Birkaland som har väckt stor uppmärksamhet. En vuxen man dömdes för att ha haft sexuell kontakt med ett 10-årigt barn. Rätten dömde gärningsmannen för grovt utnyttjande, men inte för grov våldtäkt.

 

− Har regeringen för avsikt att ändra lagstiftningen som rör sexuellt våld mot barn? Man kan inte förutsätta att ett barn motsätter sig gärningen för att det ska kunna betecknas som grov våldtäkt, säger Nylander.

 

I fallet i Birkaland dömdes gärningsmannen för grovt utnyttjande i såväl tingsrätten som hovrätten. Högsta domstolen beviljade inte tillstånd att överklaga.

 

− Av domen kan man dra slutsatsen att domstolarna självmant inte kan göra en annan bedömning utan en ändring av lagen. Därför måste det till en lagändring. Jag anser att ett barn inte kan ge sitt medgivande till sexuellt umgänge. Därför borde brottet ses som våldtäkt, säger Mikaela Nylander.

 

Experter på straffrätt har konstaterat att en 10-åring inte kan anses kunna uttrycka sin vilja i ett dylikt fall, men i rättspraxisen har försvarslösheten tolkats för snävt.

 

− Många av oss har överraskats av de här bristerna i lagstiftningen. Det här bör åtgärdas så snart som möjligt. Därför frågar jag regeringen med vilken tidtabell en lagändring kommer att ske ifall en sådan är på gång, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30