Tänker regeringen skärpa strafflagen gällande våldtäkter?

09.05.2018 kl. 08:51
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) har ställt en skriftlig fråga till regeringen angående sexuellt våld som riktas mot barn.

Bakgrunden till spörsmålet är ett rättsfall i Birkaland som har väckt stor uppmärksamhet. En vuxen man dömdes för att ha haft sexuell kontakt med ett 10-årigt barn. Rätten dömde gärningsmannen för grovt utnyttjande, men inte för grov våldtäkt.

 

− Har regeringen för avsikt att ändra lagstiftningen som rör sexuellt våld mot barn? Man kan inte förutsätta att ett barn motsätter sig gärningen för att det ska kunna betecknas som grov våldtäkt, säger Nylander.

 

I fallet i Birkaland dömdes gärningsmannen för grovt utnyttjande i såväl tingsrätten som hovrätten. Högsta domstolen beviljade inte tillstånd att överklaga.

 

− Av domen kan man dra slutsatsen att domstolarna självmant inte kan göra en annan bedömning utan en ändring av lagen. Därför måste det till en lagändring. Jag anser att ett barn inte kan ge sitt medgivande till sexuellt umgänge. Därför borde brottet ses som våldtäkt, säger Mikaela Nylander.

 

Experter på straffrätt har konstaterat att en 10-åring inte kan anses kunna uttrycka sin vilja i ett dylikt fall, men i rättspraxisen har försvarslösheten tolkats för snävt.

 

− Många av oss har överraskats av de här bristerna i lagstiftningen. Det här bör åtgärdas så snart som möjligt. Därför frågar jag regeringen med vilken tidtabell en lagändring kommer att ske ifall en sådan är på gång, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00