Interpellation om arbetsvillkoren för ung

08.05.2018 kl. 15:00
Svenska riksdagsgruppen, gruppordförande Thomas Blomqvist

Ärade talman

 

Fler arbetsplatser och fler människor i arbetslivet, är det enda hållbara sättet att trygga vårt välfärdssamhälle. Därför är vi i SFP glada över att fler finländare nu har fått ett jobb.  Regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent verkar uppfyllas.  Det är bra, och det är också mycket tack vare den goda utvecklingen i den globala ekonomin. Men vi måste sätta ribban ännu högre, sysselsättningsgraden borde vara minst 75,  men helst ca 80 procent. Som hos våra nordiska grannar. Men för att nå dit behöver vi reformera vår arbetsmarknad. Här har regeringen inte lyckats.

Finland behöver åtgärder som främjar exporten, internationaliseringen av finländska företag och tillväxtmöjligheter. Finland behöver större flexibilitet inom arbetsmarknaden men regeringen har ändå misslyckats med detta. Vi vet alla att de nya jobben uppstår i små- och medelstora företag. Möjligheten att ingå lokala avtal i större omfattning skulle underlätta för mindre företag att nyanställa. Vi behöver en ny diskussionskultur på arbetsplatserna för att arbetsgivaren och arbetstagarna tillsammans ska ta fram den bästa lösningen. Det är därför en stor besvikelse att regeringen inte lyckats driva lokala avtal vidare.

För närvarande drabbas många företag av brist på kunnig arbetskraft. Vi i SFP är övertygade om att företagen själva har bättre insikt i vilken typ av arbetstagare de behöver än myndigheterna. Varför slopas inte behovsprövningen av utländsk arbetskraft trots att regeringen är medveten om problemet? Vi vet också att många lediga arbetstillfällen och arbetssökande inte möts. Arbetsförmedlingen måste reformeras till exempel genom att låta privata arbetsförmedlare komplettera de offentliga arbetskraftsbyråerna. Samtidigt behövs ökade satsningar bland annat i vuxenutbildningen.

 

Finland behöver även en reform av familjeledigheterna - för familjernas, barnens och för ett mera jämställt arbetslivs skull. Men också för att förutsättningarna att sysselsätta sig och att ta emot ett jobb förbättras. I SFP:s tredelade modell vill vi förnya familjeledigheterna enligt 6+6+6 modellen, reformera hemvårdsstödet och ge  varje barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik. Vi har sagt det tidigare, och vi säger det igen, reformen ska också få kosta. En kostnadsneutral reform ger ingen verklig effekt.

 

Regeringen planerar att ändra anställningsskyddet för personer under 30 år. Det är viktigt att förbättra ungas sysselsättning, men anställningsskyddet bör naturligtvis följa internationella avtal och grundlagen. Nu är det osäkert. Därför bör grundlagsenligheten i regeringens förslag granskas noggrant. Det är ytterst viktigt att villkoren på arbetsmarknaden är rättvisa, grundlagsenliga och förenliga med internationella förpliktelser. Regeringen borde också göra en ordentlig konsekvensutredning då förslaget bereds. Unga kvinnors situation behöver skilt beaktas.

 

SFP uppmanar regeringen att som ett mer sporrande alternativ utreda möjligheten till en ungdomsreservering i beskattningen. Detta skulle betyda att till exempel små företag kunde få göra en extra reservering som motsvarar 30 procent av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle inte beskattas och skulle få användas till att finansiera investeringar.

 

I diskussionen om arbetslivet har ett mycket viktigt tema, arbetsvälmåendet, fallit i skymundan Vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här finns mycket att förbättra. Därför har SFP föreslagit ett program för bättre arbetsvälmående.

 

Ärade talman,

när man talar om arbete och företagsamhet måste man också tala om beskattning. SFP:s linje är mycket klar: beskattningen ska motivera till arbete och företagande. Arbetstagaren ska få mera i handen. När man arbetar mera ska det också synas i plånboken. Beskattningen av arbete borde lindras, det har också OECD konstaterat.

 

Under den förra regeringsperioden genomfördes en lyckad sänkning av samfundsskatten. Det är livsviktigt att vi i framtiden inte skärper beskattningen av företag. Tvärtom bör vi noga följa och reagera på skatteriktlinjer i andra länder. SFP har också föreslagit att generationsväxlingar i familjeföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Flera nya jobb uppstår i familjeföretag där beskattningen av generationsväxlingar är en av de största utmaningarna. En höjning av hushållsavdraget skulle vara en annan åtgärd som sporrar särskilt egenföretagare och företagare inom kvinnodominerade servicebranscher. Det skulle också förebygga svart ekonomi.

 

Ärade talman,

nästa regering har mycket att göra. En reformering av arbetsmarknaden är en förutsättning för att vi ska kunna värna vårt välfärdssamhälle. Här har den nuvarande regeringen misslyckats. Därför föreslår jag följande misstroendeförklaring:

 

Riksdagen anser att regeringen inte lyckats med att reformera arbetsmarknaden trots att det behövs större flexibilitet. Regeringen har misslyckats med att förnya familjeledigheterna och med att utvidga möjligheten till att uppgöra lokala avtal.  Med dessa motiveringar ser riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00