Alla yrkesgrupper behövs för en god kvalitet inom småbarnspedagogiken

29.04.2018 kl. 09:16
En god kvalitet inom småbarnspedagogiken har långtgående positiva effekter på barnens inlärning ända upp i tonåren och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens

Småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultaten som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till. Vikten av en god kvalitet betonas idag.

Kvaliteten har förstärkts bland annat genom att den första nationella planen för småbarnpedagogik togs i bruk och lokala planer har utarbetats. Tyvärr har sittande regering försämrat kvaliteten genom att tillåta kommunerna att införa större grupper för barn över tre år och genom att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. Kortsiktiga beslut som undergräver allt det arbete som görs för att åstadkomma en god kvalitet. Gruppstorleken är alldeles avgörande för kvaliteten.   

Kulturutskottet behandlar just nu regeringens förslag till lag om småbarnspedagogik. Lagförslaget innebär att år 2030 ska en tredjedel av personalen vara barnträdgårdslärare, en tredjedel ska vara socionomer och tredjedel ska vara barnskötare. Idag utgör barnträdgårdslärarna något under 20 procent av personalstyrkan.   

Förslaget är bra och motiverat eftersom en god kvalitet idag förutsätter mångsidigt kunnande. Varje yrkesgrupp har sitt specialkunnande som bör tas tillvara också framtiden. Den finländska Educare-modellen där pedagogik och vård möts fungerar bra.  

Regeringens lagförslag medför dock problem som utskottet noggrant måste analysera och försöka hitta en lösning på. Det förekommer olika uppskattningar om hur många barnskötare som i värsta fall kan bli arbetslösa efter år 2030. Barnskötarna utgör långt över en tredjedel av personalstyrkan just nu. Det är alldeles klart att barnskötarnas kompetens behövs lika mycket i framtiden och det skulle vara förödande om de valde att lämna branschen.

Ett annat problem är att regeringen har avtalat med universiteten om 1000 nya studieplatser, behovet är mycket större och risken är stor att vi år 2030 inte har tillräckligt många utbildade barnträdgårdslärare ifall antalet studieplatser inte ökar också under kommande riksdagsperioder. Det är också viktigt att personer med lång erfarenhet inom branschen, och som på grund av lagändringen vill studera vidare, flexibelt ska kunna göra så.

Alla de socionomer som nu arbetar inom småbarnspedagogiken eller som får sin examen senast år 2023 kommer att vara behöriga att arbeta som lärare i småbarnspedagogik även i framtiden. De som får sin examen efter år 2023 får alltså inte denna behörighet.

Regeringen har i sitt lagförslag inte klart definierat vilka uppgifter och ansvarsområden socionomerna ska ha i framtiden, detta borde ha gjorts före lagförslaget gavs till riksdagen. Kommunerna kan själva bestämma huruvida de anställer två barnträdgårdslärare och en barnskötare istället för en barnträdgårdslärare, en socionom och en barnskötare.

En stor brist i lagförslaget är att det inte innehåller rätten till stöd. Tillgången till stöd av kuratorer och psykologer på våra daghem skulle innebära att vi i ett allt tidigare skede på ett mångsidigare sätt skulle kunna stöda barnet och familjen. Nästa regering bör införa rätten till stöd.

Andelen behöriga bland personalen på finlandssvenskt håll är lägre än på finskt håll. Av de nya studieplatserna för barnträdgårdslärare måste de finlandssvenska barnträdgårdslärarutbildningarna absolut få sin andel. Dessutom måste vi också på finlandssvenskt håll kunna trygga flexibla och skräddarsydda utbildningsprogram för dem som vill vidareutbilda sig pga av lagändringen. 

För att förbättra kvaliteten borde regeringen genast ändra på lagarna som möjliggör större grupper för barn över tre år och dra tillbaka begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård.  

 

Det är viktigt att betona att alla yrkesgruppers kunskap behövs. Det mångprofessionella arbetet tryggar bäst en god kvalitet inom småbarnspedagogiken.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45