Det är nu vi ska visa veteranerna vår tacksamhet

27.04.2018 kl. 10:07
Ifjol firade vi 100 år av självständighet. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet.

Bland oss lever ännu drygt 15 000 veteraner och det är nu vi ska visa vår tacksamhet och vördnad.  

 

Att utvecklas till en välfärdsstat i likhet med de övriga nordiska länderna, att anta ett brett bildningsideal samt att bygga upp ett demokratiskt samhällsskick med rättsstatens principer som fundament, har inte varit en slumpmässig utveckling. Det har krävts visioner,  vilja, mod och handlingar att vid olika vägskäl välja rätt.

 

Väsentliga principer som jämställdhet, jämlikhet och en avgiftsfri utbildning för alla oberoende av bakgrund har bidragit till att vårt land klassas som ett av världens främsta länder att leva i.   

 

Den nationella veterandagen till ära är det också på sin plats att se vad samhället gjort för att visa sin uppskattning för våra veteraner. Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar.

 

Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden driver nu helt berättigat en lagändring som skulle ge samtliga veteraner samma rättighet till öppna vårdens service som krigsinvaliderna har rätt till. Det här är en lagändring riksdagspartierna borde kunna enas om genast. De tilläggsanslag som behövs borde vara en självklarhet att ordna. 

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 93 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Därför bör rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veteranernas välmående.

 

Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras så att även krigsinvalider med lindrigare skada får tillgång till anstaltsrehabilitering på lika villkor.

 

Även de kvinnor som i årtionden stött och skött om sina män som är veteraner borde uppmärksammas.

 

Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle. Den hedersskuld vi har till veteranerna övergår till en evig skam om vi inte, en gång för alla, nu förenar våra krafter för att ändra på lagstiftning där det krävs och se till att behövliga resurser finns. Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15