Det är nu vi ska visa veteranerna vår tacksamhet

27.04.2018 kl. 10:07
Ifjol firade vi 100 år av självständighet. Vår självständighet krävde enorma uppoffringar både under krigen och under återuppbyggnaden av landet.

Bland oss lever ännu drygt 15 000 veteraner och det är nu vi ska visa vår tacksamhet och vördnad.  

 

Att utvecklas till en välfärdsstat i likhet med de övriga nordiska länderna, att anta ett brett bildningsideal samt att bygga upp ett demokratiskt samhällsskick med rättsstatens principer som fundament, har inte varit en slumpmässig utveckling. Det har krävts visioner,  vilja, mod och handlingar att vid olika vägskäl välja rätt.

 

Väsentliga principer som jämställdhet, jämlikhet och en avgiftsfri utbildning för alla oberoende av bakgrund har bidragit till att vårt land klassas som ett av världens främsta länder att leva i.   

 

Den nationella veterandagen till ära är det också på sin plats att se vad samhället gjort för att visa sin uppskattning för våra veteraner. Den nationella delegationen för frontveteranfrågor grundades i tiderna för att förbättra frontveteranernas levnadsförhållanden. I gott samarbete med riksdagspartierna har delegationen lyckats åstadkomma förbättringar.

 

Som exempel kan nämnas att nivån på veterantillägget har höjts, anslaget för rehabilitering har höjts och rehabilitering i det egna hemmet har blivit en del av veteranrehabiliteringen. Krigsinvalidernas situation har förbättrats i och med att gränsen för när ersättning i enlighet med lagen om skada, erhållen i militärtjänst har sänkts. I och med att kommunerna fick rätt att ta del av vilka veteraner i kommunen som får veterantillägg förbättrades också kommunernas möjlighet att rikta service till samtliga veteraner.     

 

Trots att mycket positivt har skett finns det ännu saker att korrigera. Samarbetsorganet för de olika veteranförbunden driver nu helt berättigat en lagändring som skulle ge samtliga veteraner samma rättighet till öppna vårdens service som krigsinvaliderna har rätt till. Det här är en lagändring riksdagspartierna borde kunna enas om genast. De tilläggsanslag som behövs borde vara en självklarhet att ordna. 

 

Eftersom veteranernas medelålder är över 93 år minskar behovet av anstaltsbetonad rehabilitering, allt färre orkar resa för att få sin rehabilitering. Därför bör rehabilitering i hemmen öka. Genom rehabilitering i hemmet, som utgår från individuella behov, kan vi på ett kännbart sätt främja veteranernas välmående.

 

Anslagen för rehabilitering bör vara tillräckliga och den service, inklusive rehabilitering i hemmet, ska i alla kommuner och i framtiden i alla landskap, vara av lika god kvalitet. Också lagstiftningen som ger krigsinvaliderna rätt till olika förmåner och service bör ändras så att även krigsinvalider med lindrigare skada får tillgång till anstaltsrehabilitering på lika villkor.

 

Även de kvinnor som i årtionden stött och skött om sina män som är veteraner borde uppmärksammas.

 

Tack vare våra veteraner får vi idag leva i ett fritt och demokratiskt välfärdssamhälle. Den hedersskuld vi har till veteranerna övergår till en evig skam om vi inte, en gång för alla, nu förenar våra krafter för att ändra på lagstiftning där det krävs och se till att behövliga resurser finns. Snart är det för sent att visa vår tacksamhet och uppskattning.

 

Jag önskar alla en insiktsfull nationell veterandag!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00