– Alla yrkesgruppers specialkunnande behövs och bör tas tillvara också i framtiden.
Nylander anser att regeringens förslag som nu behandlas i kulturutskottet om att en tredjedel ska vara barnträdgårdslärare, en tredjedel socionomer och en tredjedel barnskötare är bra och motiverat. Idag utgör barnträdgårdslärarna under 20 procent av personalen och kommunerna har tid till år 2030 att uppnå lagens krav på personalsammansättning.
Nylander säger att regeringen borde klarare ha definierat vilka socionomernas ansvarsområden och uppgifter är.
– Då skulle man ha undvikit den oro som nu har uppstått. Ett annat problem är att antalet nya studieplatser för barnträdgårdslärare inte på långt när kommer att täcka behovet av utbildade barnträdgårdslärare. Likaså måste regeringen trygga en flexibel vidareutbildning för dem som vill studera vidare till följd av den nya lagen, anser Nylander. Oron gäller främst några frågor. Efter 2030 kommer det att behövas färre barnskötare. Lagförslaget ger kommunerna möjlighet att låta bli att anställa socionomer i och med att det i lagförslaget står att en tredjedel ska vara barnträdgårdslärare och/eller socionomer.
Därtill stipuleras att socionomer som blir utexaminerade efter 2023 inte är behöriga att arbeta som lärare inom småbarnspedagogiken och daghemsföreståndarna ska vara pedagogie magistrar.
– Det är ändå skäl att notera att ingen som redan nu arbetar inom småbarnspedagogiken mister sin behörighet. Också de socionomer som nu arbetar som lärare inom småbarnspedagogiken behåller alltså denna behörighet. Allas specialkunnande behövs och det vore synnerligen kortsiktigt av kommunerna om man i framtiden låter bli att satsa på socionomer och deras specialkunnande, säger Nylander.