Livsmedelsexport

21.04.2018 kl. 11:08

Handelsbalansen i livsmedelsbranschen i Finland är skev. Under 2017 så importerade vi mat och dryck för 4,7 miljarder euro medan vår export uppgick till 1,6 miljarder euro. Hela sektorn är överens om att vi ska kunna bättre än så. Under 2016 ökade livsmedelsexporten med 11 procent. Om vi klarar av att öka exporten 15 procent per år betyder det att den fördubblas inom fem år.

Vi har världens renaste mat. Vi har en god djurhälsa och lite växtsjukdomar. Nivån på djurens välbefinnande hör också till den bästa i världen. Sedan någon månad kan köttföretaget Atria leverera köttprodukter där djuren garanterat inte fått någon antibiotika. Trots det så har vi låga priser och jordbrukarna kämpar med stora lönsamhetsproblem. Den inhemska marknaden växer mycket långsamt och den domineras av två stora kedjor och en mindre som konsekvent ökar andelen private label-produkter i sitt sortiment, det vill säga handelns egna varumärken där råvaran är utbytbar.

Det satsas i alla fall friskt i exportfrämjande åtgärder för tillfället. Ett av regeringens spetsprojekt handlar uttryckligen om att öka livsmedelsexporten och både livsmedelssäkerhetsverket Evira och organisationen för exportbefrämjande Business of Finland har fått ökade resurser. Ifjol gav regeringen en redogörelse om Finlands livsmedelspolitik fram till 2030. Rapporten togs väl emot i riksdagen och när det gäller målsättningen att kraftigt öka exporten var alla riksdagspartier eniga.

Exporten kräver oftast både tillstånd av myndigheter och en kartläggning över hur varan producerats innan den slipper in på en ny marknad. I onsdags så presenterade Finlands och Sveriges jordbruksministrar en gemensam samarbetsstrategi med målsättningen att stärka båda ländernas konkurrenskraft i livsmedelskedjan i förhållande till våra europeiska grannländer.

Producentorganisationerna MTK och SLC har tagit en aktiv roll genom partnerskapsavtalet med världens största livsmedelsmässa, den internationella Gröna veckan i Berlin i januari nästa år. Där hoppas vi på att österbottniska livsmedelsföretag med exportambitioner ska delta och de kommer att bli kontaktade inom de närmaste veckorna. Produktionen av mat och dryck är stark i Österbotten och potentialen att öka exporten är stor.

Idag går endast 15 procent av livsmedelsföretagens produktion på export. Om vi ska kunna stärka branschen så måste den siffran öka och det kräver målmedvetet arbete. Inte ens den bästa av produkter säljer sig själv. Vi har trumf på hand; spårbarhet från jord till bord, smak och arom av världsklass och en trygg och hållbar produktion där allt kan dokumenteras. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och sätta mat-Finland på världskartan!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00