Pressmeddelande

Glädjande att justitieministern har lyssnat angående svenskspråkiga domare och notarier

20.04.2018 kl. 15:04

Justitieminister Antti Häkkänen har meddelat att det inrättas tjänster för svenskspråkiga tingsnotarier vid tvåspråkiga tingsrätter. Svenska folkpartiets ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är belåten.

− Svenska folkpartiet har under vintern påtalat situationen för justitieminister Antti Häkkänen och fört förhandlingar om saken. Jag är väldigt glad över att han tog frågan på allvar, säger Henriksson.

Ett av de många problemen med tingsrättsreformen var att det inte skulle ha funnits tingsnotarieplatser där man kunde ha gjort sin domarpraktik i första hand på svenska. Tingsnotarietjänstgöring på svenska skulle bara ha varit möjlig på Åland. Det här i och med att ingen tingsrätt på fastlandet efter reformen längre har svenska som majoritetsspråk.

− Genom att inrätta tjänster för svenskspråkiga tingsnotarier kan man trygga service i domstolarna på svenska i framtiden. Så här garanteras också återväxten av domare som behärskar svenska. Det nya är nu att de tvåspråkiga tingsrätterna inrättar så kallade språknotarietjänster där domstolsauskulteringen (domstolspraktiken) kräver fullständiga kunskaper i svenska, säger Henriksson.

− Det är sådana här dagar som man kan vara glad över att arbetet i politiken bär frukt. Trots att vi är i opposition så har justitieministern lyssnat på oss och korrigerat en av olägenheterna i tingsrättsreformen. Det vill jag tacka honom för, säger Henriksson.

Vid sidan av ett antal språkdomartjänster vid tingsrätterna bildas enligt Justitieministeriet språknotarietjänster. Totalt kommer det att finnas åtta språknotarietjänster: tre vid Österbottens tingsrätt, två vid Västra Nylands tingsrätt och en vid Helsingfors, Östra Nylands och Egentliga Finlands tingsrätter.

Nästa år slås tingsrätterna i Västra Nyland i hop med Esbo tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt går samman med Tusby och Vanda tingsrätter. Likaså slås tingsrätten i Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt samman.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30