Glädjande att justitieministern har lyssnat angående svenskspråkiga domare och notarier

20.04.2018 kl. 15:04

Justitieminister Antti Häkkänen har meddelat att det inrättas tjänster för svenskspråkiga tingsnotarier vid tvåspråkiga tingsrätter. Svenska folkpartiets ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är belåten.

− Svenska folkpartiet har under vintern påtalat situationen för justitieminister Antti Häkkänen och fört förhandlingar om saken. Jag är väldigt glad över att han tog frågan på allvar, säger Henriksson.

Ett av de många problemen med tingsrättsreformen var att det inte skulle ha funnits tingsnotarieplatser där man kunde ha gjort sin domarpraktik i första hand på svenska. Tingsnotarietjänstgöring på svenska skulle bara ha varit möjlig på Åland. Det här i och med att ingen tingsrätt på fastlandet efter reformen längre har svenska som majoritetsspråk.

− Genom att inrätta tjänster för svenskspråkiga tingsnotarier kan man trygga service i domstolarna på svenska i framtiden. Så här garanteras också återväxten av domare som behärskar svenska. Det nya är nu att de tvåspråkiga tingsrätterna inrättar så kallade språknotarietjänster där domstolsauskulteringen (domstolspraktiken) kräver fullständiga kunskaper i svenska, säger Henriksson.

− Det är sådana här dagar som man kan vara glad över att arbetet i politiken bär frukt. Trots att vi är i opposition så har justitieministern lyssnat på oss och korrigerat en av olägenheterna i tingsrättsreformen. Det vill jag tacka honom för, säger Henriksson.

Vid sidan av ett antal språkdomartjänster vid tingsrätterna bildas enligt Justitieministeriet språknotarietjänster. Totalt kommer det att finnas åtta språknotarietjänster: tre vid Österbottens tingsrätt, två vid Västra Nylands tingsrätt och en vid Helsingfors, Östra Nylands och Egentliga Finlands tingsrätter.  

Nästa år slås tingsrätterna i Västra Nyland i hop med Esbo tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt går samman med Tusby och Vanda tingsrätter.  Likaså slås tingsrätten i Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätt samman.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00