En ny politisk rörelse i Finland?

21.04.2018 kl. 10:59

Riksdagen har den senaste veckan varit full av spekulationer om Samlingspartiets riksdagsledamot Harry ”Hjallis” Harkimos framtid.

Hjallis är framförallt känd som affärsman och som ishockeylaget Jokerits ägare. Senaste riksdagsval kandiderade han för Samlingspartiet och blev invald från Nylands valkrets med ett stort röstetal.

På senare tid har Harkimo gjort flera kritiska uttalanden mot regeringens politik, inte minst mot landskaps- och vårdreformen. Han är inte den enda Samlingspartisten som riktat kritik mot den. Elina Lepomäki, också hon riksdagsledamot från Nyland, har tidigare med stor uppmärksamhet sagt att hon kommer rösta emot den. I Helsingfors är samlingspartisten, tidigare riksdagsledamoten och ministern, Jan Vapaavuori reformens kanske allra största kritiker.

Samlingspartiets riksdagsgruppsordförande Kalle Jokinen sa på torsdag morgon att Harkimo kommer stanna i partiet. Samma eftermiddag, kl. 15.45, kallade Harkimo ändå till en välbesökt presskonferens där han meddelade att han lämnar partiet med hänvisning till att partiet och han har olika åsikter, olika linjer, olika tankar och också olika ledarstilar.

Han aviserade inte hur han kommer rösta i landskaps- och vårdreformen eller vart han tänkt ta vägen politiskt. Patent- och registerstyrelsen meddelade dock att Harkimo i onsdags grundat en ny förening under namnet: ”Rörelse nu”, antagligen ett försök på anspelning till franska presidenten Macrons rörelse ”En Marche”, som betyder i rörelse.

Att grunda nya politiska rörelser i Finland är dock ingen lätt uppgift. Det har gjorts försök tidigare. Även om Sannfinländarna har lyckats är det en helt annan sak att göra det i det liberala mitten-höger utrymmet, där det är trångt. Se bara på de avhoppade Sannfinländarna som grundat partiet Blå Framtid. Med fem ministrar och 19 riksdagsledamöter har de fortfarande bara 1,6 % i opinionsmätningarna. Utan vidare är avhoppet ändå problematiskt för Samlingspartiet i allmänhet och Samlingspartiet i Nyland i synnerhet. Under mandatperioden har man nu förlorat fyra av partiets nio sittande riksdagsledamöter i valkretsen.

Den intressantaste frågan på kort sikt är ändå om Harkimos avhopp riskerar att fälla landskaps- och vårdreformen. Regeringspartiernas riksdagsgrupper hade innan Harkimos avhopp tillsammans 105 ledamöter. Eftersom talmannen inte röstar är majoriteten i praktiken 104 röster. Lepomäki har sagt att hon kommer rösta emot. Med Harkimo osäker kan majoriteten nu vara nere i 102 röster. Samtidigt vet vi att det finns flera andra ledamöter i regeringarnas riksdagsgrupper som är kritiska, eller mycket kritiska, till reformen.

Harkimos avhopp minskade inte riskerna för reformens genomförande. Samtidigt ökade kanske inte riskerna så mycket heller, då det redan länge funnits ett frågetecken kring Harkimo. Ett rykte som också florerat ihärdigt är att statsministern förhandlat med Kristdemokraterna om stöd för reformen, eventuellt i utbyte mot valförbund i framtida val. Om det stämmer har reformen ytterligare fem ledamöter bakom sig och är på stabilare mark.

I alla turer kring reformen är det inget som längre skulle överraska. Samtidigt är alla märkliga turer och kohandel kring reformen inte något som höjer förtroendet för politiken generellt, något som gör mig själv mycket bekymrad. Helt säkert är ändå att vi står inför en fortsatt intressant politisk vår.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30