En ny politisk rörelse i Finland?

21.04.2018 kl. 10:59

Riksdagen har den senaste veckan varit full av spekulationer om Samlingspartiets riksdagsledamot Harry ”Hjallis” Harkimos framtid.

Hjallis är framförallt känd som affärsman och som ishockeylaget Jokerits ägare. Senaste riksdagsval kandiderade han för Samlingspartiet och blev invald från Nylands valkrets med ett stort röstetal.

På senare tid har Harkimo gjort flera kritiska uttalanden mot regeringens politik, inte minst mot landskaps- och vårdreformen. Han är inte den enda Samlingspartisten som riktat kritik mot den. Elina Lepomäki, också hon riksdagsledamot från Nyland, har tidigare med stor uppmärksamhet sagt att hon kommer rösta emot den. I Helsingfors är samlingspartisten, tidigare riksdagsledamoten och ministern, Jan Vapaavuori reformens kanske allra största kritiker.

Samlingspartiets riksdagsgruppsordförande Kalle Jokinen sa på torsdag morgon att Harkimo kommer stanna i partiet. Samma eftermiddag, kl. 15.45, kallade Harkimo ändå till en välbesökt presskonferens där han meddelade att han lämnar partiet med hänvisning till att partiet och han har olika åsikter, olika linjer, olika tankar och också olika ledarstilar.

Han aviserade inte hur han kommer rösta i landskaps- och vårdreformen eller vart han tänkt ta vägen politiskt. Patent- och registerstyrelsen meddelade dock att Harkimo i onsdags grundat en ny förening under namnet: ”Rörelse nu”, antagligen ett försök på anspelning till franska presidenten Macrons rörelse ”En Marche”, som betyder i rörelse.

Att grunda nya politiska rörelser i Finland är dock ingen lätt uppgift. Det har gjorts försök tidigare. Även om Sannfinländarna har lyckats är det en helt annan sak att göra det i det liberala mitten-höger utrymmet, där det är trångt. Se bara på de avhoppade Sannfinländarna som grundat partiet Blå Framtid. Med fem ministrar och 19 riksdagsledamöter har de fortfarande bara 1,6 % i opinionsmätningarna. Utan vidare är avhoppet ändå problematiskt för Samlingspartiet i allmänhet och Samlingspartiet i Nyland i synnerhet. Under mandatperioden har man nu förlorat fyra av partiets nio sittande riksdagsledamöter i valkretsen.

Den intressantaste frågan på kort sikt är ändå om Harkimos avhopp riskerar att fälla landskaps- och vårdreformen. Regeringspartiernas riksdagsgrupper hade innan Harkimos avhopp tillsammans 105 ledamöter. Eftersom talmannen inte röstar är majoriteten i praktiken 104 röster. Lepomäki har sagt att hon kommer rösta emot. Med Harkimo osäker kan majoriteten nu vara nere i 102 röster. Samtidigt vet vi att det finns flera andra ledamöter i regeringarnas riksdagsgrupper som är kritiska, eller mycket kritiska, till reformen.

Harkimos avhopp minskade inte riskerna för reformens genomförande. Samtidigt ökade kanske inte riskerna så mycket heller, då det redan länge funnits ett frågetecken kring Harkimo. Ett rykte som också florerat ihärdigt är att statsministern förhandlat med Kristdemokraterna om stöd för reformen, eventuellt i utbyte mot valförbund i framtida val. Om det stämmer har reformen ytterligare fem ledamöter bakom sig och är på stabilare mark.

I alla turer kring reformen är det inget som längre skulle överraska. Samtidigt är alla märkliga turer och kohandel kring reformen inte något som höjer förtroendet för politiken generellt, något som gör mig själv mycket bekymrad. Helt säkert är ändå att vi står inför en fortsatt intressant politisk vår.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00