Varför satsar regeringen inte på tillräckligt effektiva reformer?

17.04.2018 kl. 16:56

Den finska ekonomin har under senaste år vuxit och vi har kunna se ljusare siffror även på arbetsmarknaden. Dessa siffror förstärker de offentliga finanserna, men trots de goda ekonomiska förutsättningarna, som också beror på den globala tillväxten, har regeringen ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att jämlikt förbättra sysselsättningen. 

− Det är glädjande att man vill göra förbättringar i aktiveringsmodellen, som vi förutsatte redan i behandlingsskedet, men de stora reformerna lyser med sin frånvaro, menar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi poängterar att bland annat familjeledighetsreformen, som inte bara skulle förbättra sysselsättningsgraden för kvinnorna utan också göra verklighet av pappornas jämlika möjlighet att ta hand om sina barn och vara en del av deras vardag. Även barnombudsmannens berättelse och flera sakkunniga, som har hörts i ärendet, har poängterat vikten av en reform, som konkret skulle minska på ojämlikheten i samhället och trygga den samhälleliga utvecklingen.
  
− Regeringen marknadsför nu sin politik med att betona den ekonomiska tillväxten som om det endast vore deras förtjänst när de samtidigt medvetet avstår från att vidta nödvändiga åtgärder för att stöda en balanserad samhällsutveckling, säger Rehn-Kivi i samband med remissdebatten om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019-2022.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00