Rivning av mögelskola skall inte leda till kriskommunsklassificering

12.04.2018 kl. 14:21
Riksdagsledamot Adlercreutz har inlämnat ett skriftligt spörsmål.

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål om mögelskoleproblematiken, Idag riskerar en kommun att bli bedömd som kriskommun och hamna i utvärderingsförfarande om kommunen river byggnader som är i dåligt skick.

– Allt fler kommuner i Finland har problem med skolor och daghem som är i dåligt skick. Om kommunen är liten, dess ekonomiska situation är dålig och om kommunen har varit tvungen att riva en ovanligt stor och därmed värdefull byggnad kan det ha dramatiska konsekvenser för kommunens ekonomiska nyckeltal. Detta kan leda till att kommunen väljer att reparera byggnader som är i dåligt skick i stället för att riva dem. Det här för att undvika att bli bedömd som en kriskommun, säger Adlercreutz.

I och med att en byggnad rivs måste kommunen göra en bokföringsteknisk nedskrivning som försvagar kommunens balans. Om inte kommunen inom fyra år kan täcka underskottet i balansräkningen kan kommunen bedömas vara en kriskommun. Det leder till ett utvärderingsförfarande.

– Det skriftliga spörsmålet behandlar möjligheten att göra ett undantag från detta förfarande i situationer då nedskrivningen görs på grund av att en byggnad i dåligt skick rivs för att bygga nytt. Kommunen borde till exempel kunna ansöka om befrielse från utvärderingsförfarandet, om den ekonomiskt dåliga situationen beror på att kommunen rivit en mögelskola.

– I många kommuner studerar till och med över hälften av eleverna i temporära utrymmen på grund av att den egentliga skolbyggnaden har inomhusluftsproblem. I vissa situationer är reparationer tillräckliga, men ibland är den enda lösningen att riva en byggnad så att en ny kan byggas. Risken om att bedömas som en kriskommun borde inte få styra kommunernas beslut i rivningsfrågan – eleverna och personalen har rätt att få arbeta i en frisk byggnad.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00