Kustfisket måste räddas

11.04.2018 kl. 14:46

 

 

I ett skriftligt spörsmål som lämnats in till riksdagen har vi riksdagsledamöter i Centralförbundet för Fiskerihushållnings presidium Eeva-Maria Maijala (centern), Kari Kulmala (blå framtid), Mats Nylund (sfp) samt Mikaela Nylander (sfp), ordförande för Nylands Fiskarförbund uttryckt vår oro för kustfiskarnas kraftigt minskade antal och för hela näringens framtid. Vi kräver åtgärder för att kontrollera skarv- och sälbeståndens tillväxt.

 

Vi konstaterar att andelen kustfiskare med fiske som huvudsyssla i Finland har rasat och att branschen inte lockar nya företagare. Enligt Naturresursinstitutets bedömning fångades det mindre lax, öring, gös, sik och abborre år 2017 än någonsin sedan 1980 då man började föra statistik.

 

En central orsak till fiskenäringens nuvarande läge är sälarnas och skarvarnas okontrollerade tillväxt. Skadeersättningssystemet för skador orsakade av säl och skarv eliminerar inte problemen som uppstått för fiskenäringen. Om fiskar på ett visst område inte mera kan fångas, betalas inte heller ersättning. Fångstredskap som skyddar mot säl är mycket dyrare än vanliga redskap och inte ens dessa redskap kan alltid förhindra att sälen tar sig fram till fångsten. Utan snabba åtgärder förlorar vi en stor del av de aktiva kustfiskarna som finns kvar. Samtidigt minskar även användningen av inhemsk fisk.

 

Den nuvarande skötselplanen för Östersjöns sälbestånd är från år 2007 och den är föråldrad. Vi kräver en ny plan för hur sälbeståndet ska begränsas. Vi förutsätter också att den nationella skarvarbetsgruppens förslag som godkändes för två år sedan förverkligas. Förslaget innebär att nya anvisningar skall ges och att en skarvportal grundas. Dessa två åtgärder var ämnade att i realtid fungera som en kompletterande och noggrannare skötselplan för skarven.

Mikaela Nylander och Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00