Lantmäteriutbildning på svenska

06.04.2018 kl. 13:27

Till riksdagens talman

 

Det råder brist på svenskspråkiga lantmäteriingenjörer och för tillfället erbjuds ingen svenskspråkig lantmäteriutbildning. Tidigare har Yrkeshögskolan Novia erbjudit utbildning på svenska med sikte på att bli lantmäteriingenjör. För tillfället kan man studera till lantmäteriingenjör (YH) på finska vid Metropolia och Lapplands yrkeshögskola. Vid Aalto-universitetet kan man studera till diplomingenjör med inriktning på fastighetsekonomi eller geoinformatik, utbildningen där sker på finska. Lantmäteriutbildningen är ett litet, men viktigt område, och den här problematiken blir ännu mer utmanande med de små enheterna på svenskt håll.

 

Det finns ett stort behov av svenskspråkiga förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverkets verksamhetspunkter i Borgå, Lojo, Åbo, Närpes, Vasa och Karleby. Pensioneringar har lett till att personalen de senaste åren bytts ut och i vissa fall har det varit svårt att rekrytera nya anställda med kunskaper i svenska. Städer och kommuner står också de inför nyanställningar eftersom personalen uppnår pensionsåldern. En stor del av de utbildade söker sig dessutom till anställningar inom den privata mätningssektorn. Respons från medborgare tyder även på att behandlingen av lantmäteriärenden ofta dröjer länge. För att medborgarna ska kunna få service på sitt eget modersmål vid lantmäteriförrättningar är det viktigt med utbildning på området även på svenska.

 

 

Med tanke på nuläget finns det en risk att det inom kort kommer att råda brist på utbildad lantmäteripersonal, eftersom utbildning på enbart två orter i Finland inte räcker till. Dessutom förblir de flesta som utbildas i Esbo i huvudstadsregionen, vilket ytterligare försvårar läget i andra delar av landet.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Hur ska regeringen trygga att det utbildas tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan arbeta på båda nationalspråken?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00