Lantmäteriutbildning på svenska

06.04.2018 kl. 13:27

Till riksdagens talman

 

Det råder brist på svenskspråkiga lantmäteriingenjörer och för tillfället erbjuds ingen svenskspråkig lantmäteriutbildning. Tidigare har Yrkeshögskolan Novia erbjudit utbildning på svenska med sikte på att bli lantmäteriingenjör. För tillfället kan man studera till lantmäteriingenjör (YH) på finska vid Metropolia och Lapplands yrkeshögskola. Vid Aalto-universitetet kan man studera till diplomingenjör med inriktning på fastighetsekonomi eller geoinformatik, utbildningen där sker på finska. Lantmäteriutbildningen är ett litet, men viktigt område, och den här problematiken blir ännu mer utmanande med de små enheterna på svenskt håll.

 

Det finns ett stort behov av svenskspråkiga förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverkets verksamhetspunkter i Borgå, Lojo, Åbo, Närpes, Vasa och Karleby. Pensioneringar har lett till att personalen de senaste åren bytts ut och i vissa fall har det varit svårt att rekrytera nya anställda med kunskaper i svenska. Städer och kommuner står också de inför nyanställningar eftersom personalen uppnår pensionsåldern. En stor del av de utbildade söker sig dessutom till anställningar inom den privata mätningssektorn. Respons från medborgare tyder även på att behandlingen av lantmäteriärenden ofta dröjer länge. För att medborgarna ska kunna få service på sitt eget modersmål vid lantmäteriförrättningar är det viktigt med utbildning på området även på svenska.

 

 

Med tanke på nuläget finns det en risk att det inom kort kommer att råda brist på utbildad lantmäteripersonal, eftersom utbildning på enbart två orter i Finland inte räcker till. Dessutom förblir de flesta som utbildas i Esbo i huvudstadsregionen, vilket ytterligare försvårar läget i andra delar av landet.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Hur ska regeringen trygga att det utbildas tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan arbeta på båda nationalspråken?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45