Det behövs utbildning av lantmäteriingenjörer på svenska

06.04.2018 kl. 13:24
Det finns inte tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan svenska och för närvarande ges ingen sådan utbildning på svenska.

− Hur ska regeringen garantera att det utbildas tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan arbeta på landets båda nationalspråk? frågar SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Hon har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan.

Tidigare har Yrkeshögskolan Novia utbildat lantmäteriingenjörer. För närvarande är det endast yrkeshögskolan Metropolia och Lapplands yrkeshögskola som erbjuder en sådan utbildning, men bara på finska. På diplomingenjörsnivå ges utbildning med inriktning på fastighetsekonomi eller geoinformatik vid Aaltouniversitetet, men bara finska.

− Det råder brist på svenskkunniga förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverkets byråer på flera tvåspråkiga orter som till exempel Borgå, Åbo, Närpes och Vasa. Det är viktigt att lantmätarna kan kommunicera med lokalbefolkningen till exempel då fastigheter ska delas upp, lagfarter ska beviljas och liknande, säger Henriksson.

Situationen förvärras av att flera pensioneringar har ägt rum inom lantmäteriväsendet och det blir nu svårt att rekrytera svenskkunnig personal.

− Med tanke på nuläget finns det en risk för att det inom kort kommer att råda är större brist på lantmätare eftersom utbildning på bara två orter i Finland inte räcker till. Nu måste regeringen ingripa, säger Henriksson. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00