Vi borde kunna bättre

05.04.2018 kl. 12:53
Mats Nylund besviken på företagsstödgruppens tillkortakommande

Det blev platt fall för den parlamentariska arbetsgruppen som synat företagsstöden. Att gruppen inte nådde samsyn berodde på att det brister allvarligt i det politiska förtroendet mellan partierna, säger Mats Nylund, som var SFP:s representant i arbetsgruppen.

– En del som var med har undergrävt förtroendet genom att systematiskt läcka ut beredningsuppgifter, innan de ens hade hunnit behandlas i arbetsgruppen, och genom att ifrågasätta att intressegruppernas representanter deltog i arbetet. Andra verkar på förhand ha bestämt att gruppen inte borde nå några resultat.

– När det inte finns större förtroende än så här, är jag på riktigt orolig vad detta har för konsekvenser för parlamentariska grupper i framtiden. Kommer man bli försiktigare att tillsätta sådana, frågar Nylund.

 

Han säger att kritiken mot arbetsgruppens ordförande Mauri Pekkarinen (C) har varit oskälig. Enligt Nylund var Pekkarinens insats stor för att på slutrakan få fram ett kompromissförslag, som man slutligen ändå inte kunde enas om. Nylund skulle själv ha varit beredd att godta kompromissen.

– Kompromissen var inte alls utan ambitioner, som man har låtit förstå. Vi skulle ha slopat energistödet och i stället sänkt energipriset. Det hade varit stor strukturförändring som skulle ha tryggat industrins konkurrenskraft, men samtidigt ha tagit bort återbäringen för bruket av fossila bränslen.

– När man vitt och brett talade om företagsstöd på över åtta miljarder skapades helt orealistiska förväntningar på vad den parlamentariska arbetsgruppen skulle kunna åstadkomma. Verkligheten är den att cirka 1,1 miljarder euro betalas ut i företagsstöd via statsbudgeten. Det är den hårda kärnan. Resten av miljarderna är skattestöd som främst är teoretiska belopp, säger Nylund.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00