Alla delar av landskapet ska utvecklas på lika grunder

30.03.2018 kl. 08:01
I Finland har man länge varit enig om att en balanserad utveckling av regionerna är nödvändig, men nu när landskapsreformen ska genomföras kan det vara svårt att förverkliga tanken om en balanserad utveckling av hela landskapet

Det här är problematiskt för de invånare som bor utanför landskapens största städer, anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist.


- De kommande landskapen kommer ansvara för en stor mängd olika tjänster. För att alla delar av landskapet ska kunna utvecklas på lika grunder krävs att alla delar av landskapet och båda språkgrupperna är representerade i beslutsfattandet, säger Blomqvist.

I landskapsfullmäktigevalet utgör Nyland en valkrets.
– Den regionala representationen inom landskapets beslutfattande riskeras och det finns en uppenbar risk för ett demokratiunderskott. Det i sin tur kan leda till en ojämn utveckling i landskapet och centralisering av tjänster, säger Blomqvist. 

Representanter för de västnyländska kommunerna Hangö, Ingå och Raseborg träffades på torsdagen i Ekenäs för att diskutera vad landskapsreformen kommer att innebära för dem och hur deras representation ska tryggas.

– Det är viktigt att de mer glest befolkade delarna av Nyland samt också den svenskspråkiga befolkningen är representerad redan nu, i beredningsskedet, säger Blomqvist.
 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00