Beakta lokala förhållanden i naturvårdslagstiftningen

27.03.2018 kl. 07:00
Lokala och regionala förhållanden borde beaktas i allt större utsträckning då myndigheter fattar beslut om vilka åtgärder som får vidtas för att minska på skadorna vissa fridlysta arter förorsakar lokalsamhället.

Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. För den enskilde medborgaren tröstar det föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå, då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

Det var därför bra att miljöminister Tiilikainen tillsatte den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NTM-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar. Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora.

Om inte de regionala skarvarbetsgrupperna lyckas göra ett trovärdigt arbete fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske. För Finlands del kan man med skäl ifrågasätta huruvida dessa möjligheter använts till fullo.

Anmärkningsvärt är också att problematiken med att beakta lokala förhållanden och vidta åtgärder inte enbart begränsar sig till skarven. Miljöministeriet konstaterar också själv (15.3.2018) att under 2010-talet har mängden skador orsakade av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen ökat.

De finländska yrkesfiskarnas vardag har länge försvårats av sälarna som äter betydande mängder fisk, till exempel från fiskarnas fångstredskap. Det färskaste exemplet där lokalbefolkningens vardagsverklighet inte överhuvudtaget är i samklang med myndigheternas agerande är vargen. Vargens framfart i tätbebyggda områden har man försökt minska, men myndigheternas njugga inställning till åtgärder har medfört att vargstammen ökar och framför allt till att vargarna rör sig i områden där de inte tidigare varit synliga. Befolkningens oro måste tas på allvar.

Oförmågan att ta lokalbefolkningens oro och åsikter på allvar minskar det allmänna förtroendet för våra myndigheter. Lokala förhållanden och omständigheter bör bättre beaktas i tillämpningen av naturvårdslagen och annan relevant lagstiftning. Ifall den nuvarande lagstiftningen bedöms vara ett hinder för nödvändiga åtgärder för att minska den skada som fridlysta arter förorsakar, bör också lagstiftningen kunna ses över. Att bara lakoniskt hänvisa till EU-lagstiftningen är inte tillräckligt. Det finns exempel från övriga EU-medlemsländer att fungerande och effektiva lösningar med tanke på skarven går att införa och verkställa. I sista hand handlar det om politisk vilja.

Därför har svenska riksdagsgruppen lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där vi frågar vad regeringen kommer att göra för att lokala förhållanden och omständigheter bättre skall beaktas i naturvårdslagen och annan lagstiftning? Ämnar regeringen ändra naturvårdslagen så att den bättre beaktar lokala förhållanden och omständigheter?

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35