Vargproblemet måste tas på allvar

25.03.2018 kl. 06:32
För första gången sedan 1800-talet har vi bofasta vargflockar i Österbotten.

Vi har haft både observationer och direkta vargattacker under tidigare år men då har det rört sig om strövarvargar eller vargpar på genomvandring. Vi har alltså en situation som ingen nu levande människa upplevt i Österbotten. Föräldrar vågar inte låta bebisar sov ute. Skolelever måste få skjuts till skolan. Bönderna fasar för sommarens betessäsong. Jägarna kan inte låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen är ett av de fyra stora rovdjur som finns i Finlands natur. Den rätta omgivningen för varg är stora sammanhängande skogsområden. Österbotten är relativt tättbebyggt och saknar sådana stora skogar. Därför är våra trakter olämpliga som vargrevir. Vargen är helt enkelt för nära mänskorna och husdjuren.

 

Vargens skyddsstatus bygger på flera internationella avtal. I EU så är det viktigaste styrdokumentet det så kallade habitatdirektivet. I Finland så regleras vargens skydd av jaktlagen och av statsrådets förordningar om undantagslov. Målsättningarna i Finlands vargpolitk beskrivs i vargskötselplanen som senast uppdaterades 2015.

 

Vargen har inga naturliga fiender utom människan. Den kan också föröka sig snabbt. Enligt naturresursinstitutet Luke så kan vargstammen under gynnsamma förhållanden fördubblas på tre år. Det här har också uppmärksammats i Europaparlamentet. I november ifjol så röstade parlamentet för en resolution om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet. Där slår man bland annat fast att stora rovdjur, särskilt vargen, inte behöver ett så strikt skydd som idag. Resolutionen tar också upp problemet med rovdjur i tätbebyggda områden och säger att de nationella myndigheterna måste få möjlighet att komma med mera flexibla och regionala handlingsmönster inom ramen för habitatdirektivet. SFP:s EU-parlamentariker lämnade också in ett skriftligt spörsmål om vargen till miljökommissionär Karmenu Vella i förra veckan.

 

Enligt polislagen kan polisen ingripa och fördriva eller avliva vargen vid akuta hotfulla situationer. Ett exempel är då polisen för två veckor sedan sköt  en varg i Nykarleby efter att den uppträtt hotfullt mot en man.

 

För att åtgärda problemet med oskygga vargar i bebodda och boskapstäta områden krävs det förändringar i vårt nationella regelverk. Det är regeringen och jord- och skogsbruksministern som är ansvariga för att det sker. Det politiska trycket på förändringar har ökat markant under denna höst och vinter. Nu är det verkligen hög tid att förordningen ändras så det blir lättare att bevilja dispens för jakt!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50