Vargproblemet måste tas på allvar

25.03.2018 kl. 06:32
För första gången sedan 1800-talet har vi bofasta vargflockar i Österbotten.

Vi har haft både observationer och direkta vargattacker under tidigare år men då har det rört sig om strövarvargar eller vargpar på genomvandring. Vi har alltså en situation som ingen nu levande människa upplevt i Österbotten. Föräldrar vågar inte låta bebisar sov ute. Skolelever måste få skjuts till skolan. Bönderna fasar för sommarens betessäsong. Jägarna kan inte låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen är ett av de fyra stora rovdjur som finns i Finlands natur. Den rätta omgivningen för varg är stora sammanhängande skogsområden. Österbotten är relativt tättbebyggt och saknar sådana stora skogar. Därför är våra trakter olämpliga som vargrevir. Vargen är helt enkelt för nära mänskorna och husdjuren.

 

Vargens skyddsstatus bygger på flera internationella avtal. I EU så är det viktigaste styrdokumentet det så kallade habitatdirektivet. I Finland så regleras vargens skydd av jaktlagen och av statsrådets förordningar om undantagslov. Målsättningarna i Finlands vargpolitk beskrivs i vargskötselplanen som senast uppdaterades 2015.

 

Vargen har inga naturliga fiender utom människan. Den kan också föröka sig snabbt. Enligt naturresursinstitutet Luke så kan vargstammen under gynnsamma förhållanden fördubblas på tre år. Det här har också uppmärksammats i Europaparlamentet. I november ifjol så röstade parlamentet för en resolution om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet. Där slår man bland annat fast att stora rovdjur, särskilt vargen, inte behöver ett så strikt skydd som idag. Resolutionen tar också upp problemet med rovdjur i tätbebyggda områden och säger att de nationella myndigheterna måste få möjlighet att komma med mera flexibla och regionala handlingsmönster inom ramen för habitatdirektivet. SFP:s EU-parlamentariker lämnade också in ett skriftligt spörsmål om vargen till miljökommissionär Karmenu Vella i förra veckan.

 

Enligt polislagen kan polisen ingripa och fördriva eller avliva vargen vid akuta hotfulla situationer. Ett exempel är då polisen för två veckor sedan sköt  en varg i Nykarleby efter att den uppträtt hotfullt mot en man.

 

För att åtgärda problemet med oskygga vargar i bebodda och boskapstäta områden krävs det förändringar i vårt nationella regelverk. Det är regeringen och jord- och skogsbruksministern som är ansvariga för att det sker. Det politiska trycket på förändringar har ökat markant under denna höst och vinter. Nu är det verkligen hög tid att förordningen ändras så det blir lättare att bevilja dispens för jakt!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00