Vargproblemet måste tas på allvar

25.03.2018 kl. 06:32
För första gången sedan 1800-talet har vi bofasta vargflockar i Österbotten.

Vi har haft både observationer och direkta vargattacker under tidigare år men då har det rört sig om strövarvargar eller vargpar på genomvandring. Vi har alltså en situation som ingen nu levande människa upplevt i Österbotten. Föräldrar vågar inte låta bebisar sov ute. Skolelever måste få skjuts till skolan. Bönderna fasar för sommarens betessäsong. Jägarna kan inte låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

 

Vargen är ett av de fyra stora rovdjur som finns i Finlands natur. Den rätta omgivningen för varg är stora sammanhängande skogsområden. Österbotten är relativt tättbebyggt och saknar sådana stora skogar. Därför är våra trakter olämpliga som vargrevir. Vargen är helt enkelt för nära mänskorna och husdjuren.

 

Vargens skyddsstatus bygger på flera internationella avtal. I EU så är det viktigaste styrdokumentet det så kallade habitatdirektivet. I Finland så regleras vargens skydd av jaktlagen och av statsrådets förordningar om undantagslov. Målsättningarna i Finlands vargpolitk beskrivs i vargskötselplanen som senast uppdaterades 2015.

 

Vargen har inga naturliga fiender utom människan. Den kan också föröka sig snabbt. Enligt naturresursinstitutet Luke så kan vargstammen under gynnsamma förhållanden fördubblas på tre år. Det här har också uppmärksammats i Europaparlamentet. I november ifjol så röstade parlamentet för en resolution om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet. Där slår man bland annat fast att stora rovdjur, särskilt vargen, inte behöver ett så strikt skydd som idag. Resolutionen tar också upp problemet med rovdjur i tätbebyggda områden och säger att de nationella myndigheterna måste få möjlighet att komma med mera flexibla och regionala handlingsmönster inom ramen för habitatdirektivet. SFP:s EU-parlamentariker lämnade också in ett skriftligt spörsmål om vargen till miljökommissionär Karmenu Vella i förra veckan.

 

Enligt polislagen kan polisen ingripa och fördriva eller avliva vargen vid akuta hotfulla situationer. Ett exempel är då polisen för två veckor sedan sköt  en varg i Nykarleby efter att den uppträtt hotfullt mot en man.

 

För att åtgärda problemet med oskygga vargar i bebodda och boskapstäta områden krävs det förändringar i vårt nationella regelverk. Det är regeringen och jord- och skogsbruksministern som är ansvariga för att det sker. Det politiska trycket på förändringar har ökat markant under denna höst och vinter. Nu är det verkligen hög tid att förordningen ändras så det blir lättare att bevilja dispens för jakt!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00