Beslut om människors liv får integrunda sig på främlingsfientlig politik.

23.03.2018 kl. 14:31
Igår publicerades en forskningsrapport om Migrationsverkets asylbeslut för iraker i åldern 18 till 34.

Studien som gjordes av juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo akademis människorättsinstitut och diskrimineringsombudsmannen påvisar att Migrationsverkets linje tydligt har skärpts sedan 2015.

  • De drastiska skillnaderna i antalet negativa asylbeslut har tidigare påståtts bero på att de irakier som kommit till Finland har haft en annan profil än vad de tidigare haft. Studien visar dock klart att så inte är fallet, de asylsökandes profiler har inte märkbart ändrats men det har däremot Migris tolkningen gjort, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

I studien jämfördes Migris asylbeslut från åren 2015 och 2017. År 2017 beviljades betydligt färre asylsökande internationellt skydd jämfört med 2015. Studien påvisar att Migri 2015 ännu ansåg att den rädsla för att bli utsatt för våld som den asylsökande uppgav var befogad, medan 2017 godtogs denna rädsla endast i undantagsfall.

 

  • Den utveckling som skett, och som studien så tydligt visar är väldigt oroväckande. Finland måste kunna garantera grundläggande och mänskliga rättigheter för alla, och för en rättsstat borde dessa teman vara av högsta prioritet. Regeringens politik bär ett ansvar över hur lagstiftningen tillämpas, och i fråga om asylsökande är det en fråga om liv och död, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet understryker att de internationella människorättsavtalen och flyktingkonventionen är skrivna uttryckligen för att stater skall ha en moralkompass även i utmanande situationer då känslan för det som är rätt kanske sviktar inför kortsiktiga egoistiska intressen. Nu är det dags att följa kompassens riktning.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00