Bestraffa inte studerande som jobbar

20.03.2018 kl. 08:45
Enligt Yles nyheter i februari tvingas närapå 35 000 studerande att betala tillbaka sitt studiestöd på sammanlagt över 45 miljoner euro från år 2016.

Paradoxalt nog har studiestödets inkomstgränser inte höjts trots att nuvarande regering har skurit hårt i studiestödet. Studiestödet räcker sällan till att täcka alla utgifter och därav ökar studerandes behov av att jobba vid sidan av studierna, men sedan kan de inte försörja sig utan sanktioner. Studielån upplevs inte som ändamålsenligt med tanke på att arbetsmarknaden för mångas del innebär vikariat, snuttjobb och osäkra arbetsförhållanden.

Arbetserfarenhet under studietiden är dessutom en viktig kontakt till arbetslivet som underlättar den nyutexaminerades övergång till arbetslivet. Också därför bör inkomstgränserna för studiestödet höjas för att inte göra det svårare för studeranden att komma ut på arbetsmarknaden. Det är viktigt med arbetserfarenhet då man utexamineras och ska ta sig ut på arbetsmarknaden.

Årligen används ett stort antal onödiga arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Kunde de pengarna i stället användas för att höja inkomstgränserna? Svenska riksdagsgruppen har i sin skuggbudget föreslagit att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent. Den för studiestödet ansvariga ministern Sampo Terho har i Helsingin Sanomat i februari lovat en utredning om vilka kostnaderna skulle vara om man höjer inkomstgränserna. Utredningen borde hinna till regeringens ramria i april för att ärendet ska hinna gå vidare under denna period.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35