Löfström ställde skriftligt spörsmål om Spaniens uppsägning av Finlands honorärkonsul i Barcelona

17.03.2018 kl. 14:42

Spaniens utrikesministerium krävde i februari att Finlands honorärkonsul i Barcelona, Albert Ginjaume Egidon, avskedas till följd av olämpligt beteende. Finlands mångårige konsul, som också var generalsekreterare i honorärkonsulnätverket i Barcelona, hade enligt uppgift bjudit in borgmästaren för staden Sant Cugat, Mercè Conesa, till nätverkets månatliga lunchträff. Borgmästaren hade stött Kataloniens självständighetssträvanden, men att döma av Spaniens reaktion får konsuler inte träffa politiker med sådana åsikter.

Utrikesministeriet verkställde saken för att undvika en öppen konflikt med Spanien, men bad om en utredning av Spaniens regering i frågan. Utrikesministeriet har dock inte fått något svar.

− Det är oerhört anmärkningsvärt att ett demokratiskt europeiskt lands regering kräver att ett annat EU-land avskedar sin mångårige honorärkonsul bara för att den ätit lunch med en folkvald politiker som haft annan åsikt än landets regering, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, svenska riksdagsgruppens vice ordförande.

Eftersom en majoritet av Kataloniens folkvalda politiker, och regionregeringen, har arbetat för självständighet är det omöjligt att undvika att träffa sådana politiker om man som konsul vill sköta sitt uppdrag professionellt.

− Borgmästaren i fråga kommer inte heller från något extremt parti utan från mittenpartiet PDeCAT som både Centern och SFP sen urminnes tider samarbetat med inom europeiska liberala partiet ALDE. En konsul måste också oavsett kunna få träffa folkvalda politiker från vilka demokratiska partier som helst utan påföljder, säger Löfström.

− Demokratiska länder brukar inte censurera möjligheten att träffa folkvalda politiker. Därför är detta ytterst anmärkningsvärt och en oproportionerlig reaktion från Spanien oavsett vad man tycker om Katalonien-frågan, säger Löfström.

Löfström ställde igår ett skriftligt spörsmål till utrikesminister Timo Soini angående hur ministeriet kommer diskutera uppsägningen med Spaniens regering och vilka åtgärder utrikesministeriet kommer vidta till följd av att en finsk honorärkonsul blivit uppsagd med bristfällig motivering.

Sedan Katalonien röstade för självständighet i oktober 2017 har en konstitutionell kris rått i regionen. Mats Löfström har tidigare föreslagit att president Tarja Halonen kunde fungera som medlare i krisen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00