Viktigt att följa upp alkoholreformens konsekvenser

16.03.2018 kl. 14:56

På Svensk Ungdoms seminarium om alkoholreformen betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (Sfp) och Svensk Ungdoms vice ordförande Jose Forslund vikten att följa upp vad den nya alkohollagen kommer att ha för konsekvenser. Den nya lagen har bland annat gett tillstånd till butikerna att sälja alkohol med en alkoholhalt upp till 5.5% från tidigare 4.7%. 

 − Många sakkunniga har varit oroliga för de negativa konsekvenserna, som lagen kan ha. Man förutspår bland annat att våldet i hemmen ökar med all den tragiska följd det har för barnen och parförhållandena. Man befarar att 150 fler dödsfall har direkt relation till alkoholkonsumtionen och att polisens nattliga utryckningar ökar på grund av att restaurangerna har rätt att sälja alkohol ända till kl. 04. Det är nu viktigt att man ser till att resurserna räcker till både för polisen och för socialmyndigheterna. Vi kan inte ha en lagstiftning som skadar folkhälsan, säger Rehn-Kivi, som röstade emot den förhöjda alkoholprocenten.

Vice ordförande för Svensk Ungdom, Jose Forslund, vill inte utesluta möjligheten för en vidare liberalisering av alkohollagstiftningen men menar att vi vill se en stegvis utveckling och aktiv konsekvensuppföljning före nya ändringar i alkohollagen görs. 

          − Vi har kunnat se en positiv trend i alkoholkonsumtionen i Finland under de senaste åren. Risken finns att trenden vänder när alkoholen blev lättare tillgänglig. Vi har redan sett en ökning av konsumtionen av starköl och long drinks sedan den nya lagen kom i kraft. Viktigt vore att nu också sänka på gränsen för rattfylleri till 0,2 promille för att skicka en tydlig signal om alkoholens negativa konsekvenser, säger Forslund.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35