Svar på skriftligt spörsmål om ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa

16.03.2018 kl. 13:42


Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 54/2018 rd undertecknat av
riksdagsledamot Thomas Blomqvist/sfp m.fl.:


Ämnar regeringen utarbeta ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa, vilka omedelbara åtgärder ämnar regeringen vidta när antalet unga som söker sig till specialsjukvården ständigt ökar och hur kommer man i samband med vårdreformen att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för mentalvårdsarbetet och att man ingriper i mentalvårdsproblem i ett tidigt skede?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I samband med slutrapporten av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete som genomfördes 2009-2015, publicerades 2016 styrgruppens och utomstående utvärderares förslag till insatsområden för utvecklingen fram till 2020. Förslagen i anslutning till klientens ställning, det främjande och förebyggande arbetet och utvecklingen av tjänsterna och styrmetoderna förs nu framåt
inom helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem och i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt. Under våren inleder social- och hälsovårdsministeriet beredningen av ett nationellt program för förebyggande av självmord. Dessutom kartlägger social- och hälsovårdsministeriet förutsättningarna för att inleda beredningen av ett nytt program om psykisk hälsa.
Ökningen av antalet remisser till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga har fortgått redan i många år och besöken inom den öppna vården inom dessa specialområden har ökat kraftigt. Att antalet remisser ökar betyder inte automatiskt att barnen lider av psykiska problem som är svårare att behandla än tidigare, utan även att stigmatiseringen i anknytning till psykisk hälsa har minskat och tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. I programmet för
utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) utvecklas mentalvårdstjänsterna för barn i syfte att överföra tyngdpunkten i mentalvårdstjänsterna till behandling i ett tidigare skede. Vid Institutet för hälsa och välfärd bereddes 2016 en handbok om metoderna inom mentalvårdsarbetet och alkohol- och drogarbetet i studerandehälsovården. Arbetet fortgår för att utveckla mentalvårdsarbetet på basnivå inom skolhälsovården och för skoleleverna. I projektet främjas användningen av effektiva metoder och fungerande samarbetsmodeller i bashälsovården för barn i skolåldern.

Största delen av mentalvårdsstörningarna behandlas inom bashälsovården. I reformen av social och hälsovården kommer social- och hälsovårdscentralerna att tillhandahålla rådgivning och hänvisning inom socialvården. Enligt utkastet till valfrihetslag kommer det också att finnas personal inom landskapets socialvård vid social- och hälsocentralerna som erbjuder socialtjänster och bedömer behovet av tjänster. I utkastet fastställs alternativa sätt att ordna vården. I social- och hälsocentralernas utbud av direktvalstjänster kunde ingå konsultering och mottagning hos yrkesutbildade inom psykiatrin. Å andra sidan kunde landskapets affärsverk erbjuda mera omfattande psykiatriska tjänster i samband med social- och hälsovårdscentralerna.


Helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem, som bereds som bäst, stödjer genomförandet av tjänster. Lagutkastet sänds för remiss under våren 2018. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riskdagen under hösten 2018.


Helsingfors 13.3.2018
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15