Svar på skriftligt spörsmål om ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa

16.03.2018 kl. 13:42


Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 54/2018 rd undertecknat av
riksdagsledamot Thomas Blomqvist/sfp m.fl.:


Ämnar regeringen utarbeta ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa, vilka omedelbara åtgärder ämnar regeringen vidta när antalet unga som söker sig till specialsjukvården ständigt ökar och hur kommer man i samband med vårdreformen att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för mentalvårdsarbetet och att man ingriper i mentalvårdsproblem i ett tidigt skede?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I samband med slutrapporten av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete som genomfördes 2009-2015, publicerades 2016 styrgruppens och utomstående utvärderares förslag till insatsområden för utvecklingen fram till 2020. Förslagen i anslutning till klientens ställning, det främjande och förebyggande arbetet och utvecklingen av tjänsterna och styrmetoderna förs nu framåt
inom helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem och i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt. Under våren inleder social- och hälsovårdsministeriet beredningen av ett nationellt program för förebyggande av självmord. Dessutom kartlägger social- och hälsovårdsministeriet förutsättningarna för att inleda beredningen av ett nytt program om psykisk hälsa.
Ökningen av antalet remisser till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga har fortgått redan i många år och besöken inom den öppna vården inom dessa specialområden har ökat kraftigt. Att antalet remisser ökar betyder inte automatiskt att barnen lider av psykiska problem som är svårare att behandla än tidigare, utan även att stigmatiseringen i anknytning till psykisk hälsa har minskat och tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. I programmet för
utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) utvecklas mentalvårdstjänsterna för barn i syfte att överföra tyngdpunkten i mentalvårdstjänsterna till behandling i ett tidigare skede. Vid Institutet för hälsa och välfärd bereddes 2016 en handbok om metoderna inom mentalvårdsarbetet och alkohol- och drogarbetet i studerandehälsovården. Arbetet fortgår för att utveckla mentalvårdsarbetet på basnivå inom skolhälsovården och för skoleleverna. I projektet främjas användningen av effektiva metoder och fungerande samarbetsmodeller i bashälsovården för barn i skolåldern.

Största delen av mentalvårdsstörningarna behandlas inom bashälsovården. I reformen av social och hälsovården kommer social- och hälsovårdscentralerna att tillhandahålla rådgivning och hänvisning inom socialvården. Enligt utkastet till valfrihetslag kommer det också att finnas personal inom landskapets socialvård vid social- och hälsocentralerna som erbjuder socialtjänster och bedömer behovet av tjänster. I utkastet fastställs alternativa sätt att ordna vården. I social- och hälsocentralernas utbud av direktvalstjänster kunde ingå konsultering och mottagning hos yrkesutbildade inom psykiatrin. Å andra sidan kunde landskapets affärsverk erbjuda mera omfattande psykiatriska tjänster i samband med social- och hälsovårdscentralerna.


Helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem, som bereds som bäst, stödjer genomförandet av tjänster. Lagutkastet sänds för remiss under våren 2018. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riskdagen under hösten 2018.


Helsingfors 13.3.2018
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55