Svar på skriftligt spörsmål om ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa

16.03.2018 kl. 13:42


Till riksdagens talman


I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 54/2018 rd undertecknat av
riksdagsledamot Thomas Blomqvist/sfp m.fl.:


Ämnar regeringen utarbeta ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa, vilka omedelbara åtgärder ämnar regeringen vidta när antalet unga som söker sig till specialsjukvården ständigt ökar och hur kommer man i samband med vårdreformen att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för mentalvårdsarbetet och att man ingriper i mentalvårdsproblem i ett tidigt skede?


Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


I samband med slutrapporten av den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete som genomfördes 2009-2015, publicerades 2016 styrgruppens och utomstående utvärderares förslag till insatsområden för utvecklingen fram till 2020. Förslagen i anslutning till klientens ställning, det främjande och förebyggande arbetet och utvecklingen av tjänsterna och styrmetoderna förs nu framåt
inom helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem och i social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt. Under våren inleder social- och hälsovårdsministeriet beredningen av ett nationellt program för förebyggande av självmord. Dessutom kartlägger social- och hälsovårdsministeriet förutsättningarna för att inleda beredningen av ett nytt program om psykisk hälsa.
Ökningen av antalet remisser till den psykiatriska specialsjukvården för barn och unga har fortgått redan i många år och besöken inom den öppna vården inom dessa specialområden har ökat kraftigt. Att antalet remisser ökar betyder inte automatiskt att barnen lider av psykiska problem som är svårare att behandla än tidigare, utan även att stigmatiseringen i anknytning till psykisk hälsa har minskat och tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre. I programmet för
utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) utvecklas mentalvårdstjänsterna för barn i syfte att överföra tyngdpunkten i mentalvårdstjänsterna till behandling i ett tidigare skede. Vid Institutet för hälsa och välfärd bereddes 2016 en handbok om metoderna inom mentalvårdsarbetet och alkohol- och drogarbetet i studerandehälsovården. Arbetet fortgår för att utveckla mentalvårdsarbetet på basnivå inom skolhälsovården och för skoleleverna. I projektet främjas användningen av effektiva metoder och fungerande samarbetsmodeller i bashälsovården för barn i skolåldern.

Största delen av mentalvårdsstörningarna behandlas inom bashälsovården. I reformen av social och hälsovården kommer social- och hälsovårdscentralerna att tillhandahålla rådgivning och hänvisning inom socialvården. Enligt utkastet till valfrihetslag kommer det också att finnas personal inom landskapets socialvård vid social- och hälsocentralerna som erbjuder socialtjänster och bedömer behovet av tjänster. I utkastet fastställs alternativa sätt att ordna vården. I social- och hälsocentralernas utbud av direktvalstjänster kunde ingå konsultering och mottagning hos yrkesutbildade inom psykiatrin. Å andra sidan kunde landskapets affärsverk erbjuda mera omfattande psykiatriska tjänster i samband med social- och hälsovårdscentralerna.


Helhetsreformen av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruksproblem, som bereds som bäst, stödjer genomförandet av tjänster. Lagutkastet sänds för remiss under våren 2018. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riskdagen under hösten 2018.


Helsingfors 13.3.2018
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00