Landsbygdsnämnder behövs i de nya landskapen

18.03.2018 kl. 06:45
Inkommande vecka så börjar riksdagen behandla landskapslagen. Lagpaketet är mera än 2 000 sidor långt och mycket omfattande.

Den största förändringen är som bekant att ansvaret för hälso- och sjukvården flyttar från kommunerna till de nya landskapen. En annan förändring som berör en betydligt mindre grupp invånare och följaktligen väcker mycket mindre debatt är att landsbygdsförvaltningen också förnyas helt och hållet. Till de nya landskapen ska de flesta landsbygdsrelaterade myndighetsfunktioner och -tjänster flyttas. Det gäller till exempel landsbygdsutveckling, avbytartjänster, veterinär- och granskningstjänster.
 

I vårt eget landskap Österbotten kommer landsbygdsavdelningen att bli den näst största enheten efter hälso- och sjukvårdssektorn. Landsbygdsenheten kommer ändå inte att ens ha en tiondedel av personalen i landskapet. Om man använder penningströmmarna som måttstock är det ännu mindre. Det arbete som görs i den nya landsbygdsenheten kommer precis som idag att vara tämligen anonym och osynlig för den stora allmänheten. Ändå är det fråga om mycket viktiga funktioner för i synnerhet jordbrukssektorn.

 

Pengarna för landsbygdsförvaltningen föreslås inte vara öronmärkta utan landskapen ska få ekonomisk ersättning för verksamheten som en klumpsumma. Den bygger på en tämligen komplicerad uträkning med olika indikatorer som grund. Det är viktigt att det i det landskapsval som enligt lagförslaget ska hållas nu i höst också väljs in politiker som kan den här sektorn och kan försvara den när resurserna ska fördelas.

 

Realismen säger dock att det är mycket sällan som granskarnas, veterinärernas eller avbytarnas antal och resurser kommer att hamna på den nya landskapsstyrelsens föredragningslista. Ännu mera sällan kommer landskapsfullmäktige att hantera frågorna. Hälso- och sjukvårdsfrågorna kommer att dominera på grund av sin tyngd och förändringstakten i sektorn. För att trygga ett demokratiskt inflytande och ge en möjlighet till politisk påverkan så borde det inrättas landsbygdsnämnder i landskapen som kan stå upp för resurstilldelningen och ge ett politiskt ryggstöd för det viktiga arbete som görs i sektorn.

 

Det är inte egalt för medborgarna hur vi bygger upp vår förvaltning och våra myndigheter. När det fungerar som bäst så vet invånarna knappt hur förvaltningen fungerar och vem som gör vad. När det inte fungerar så vet man det desto tydligare. Det kan vara svårt att få tag på tjänstemän, man blir tvungen att vänta på beslut eller pengar och i värsta falla äventyras samhällsfunktionerna.

 

Demokratiskt inflytande och kunniga förtroendevalda är en viktig del av de nya landskapen. Vi ska också ge dem möjligheter att verka effektivt. Därför behövs det landsbygdsnämnder i landskapen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Medborgarinitiativ: Lag om ändring av 22 § i djurskyddslagen

Behandlingen av lagen som berör pälsnäringen behandlades som en s.k. snabbdebatt. Gruppens första taltur hölls av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos.
25.04.2013 kl. 17:25

Stödet till Cypern.

Gruppanförande 17.4 2013 framfört av riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
17.04.2013 kl. 15:01

Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

Riksdagsledamot Stefan Wallin.
10.04.2013 kl. 15:16

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12