Vi vill ha valfrihet, men i princip har vi det redan nu

14.03.2018 kl. 10:54
SFP:s valfrihetsmodell baserar sig på kundsedlar. Sedlarna ger rätt för klienten att anlita aktörer också inom tredje sektorn och bland småföretagare, som då har en reell möjlighet att fortsätta erbjuda sina tjänster.

I HBL (9.3) uttrycker Peter Elg oro för valfrihetens konsekvenser, så som den skissas upp i regeringens landskaps- och vårdreform. Han har helt rätt i sin bedömning. SFP och jag har framfört samma kritik mot reformen under hela den tid den har behandlats i riksdagen. Och det gör också de flesta sakkunniga som hörts i ärendet.

Elg riktar sin fråga visavi sina dubier om reformen till SFP, som han anser att hårt ha drivit på valfriheten. Här blir jag lite förvånad då åtminstone jag inte känner mig träffad. Rätt adress för frågan är de ansvariga ministrarna och partierna i regeringen. SFP har från sitt läge i oppositionen inte haft möjlighet att påverka reformens utformning.

Vi vill ha valfrihet, men i princip har vi det redan nu. Var och en kan fritt välja vilken hälsocentral han eller hon använder, utifrån sina egna premisser. SFP:s valfrihetsmodell baserar sig på kundsedlar. Sedlarna ger rätt för klienten att anlita aktörer också inom tredje sektorn och bland småföretagare, som då har en reell möjlighet att fortsätta erbjuda sina tjänster. De ”vårdsedlar” Elg nämner är egentligen inte vårdsedlar. Han menar säkert kapitationen, det vill säga summan som betalas till vårdbolagen i landskapet per registrerad klient, en peng som försvinner ur statskassan oberoende av om den används eller inte.

En av de främsta orsakerna till reformen är att köerna till hälsocentralerna är långa och det är svårt att få en tid till läkaren. Det här nämnde också minister Petteri Orpo, som den finländska vårdens största flaskhals, under riksdagens frågetimme förra veckan.

Då inställer sig frågan varför vi måste gå in för en mastodontisk, tungrodd och dyr landskapsförvaltning för att lösa ett problem som kunde avfärdas med noggrann genomgång av processerna, bättre ledarskap och tillräckliga och rätt riktade resurser? Varför måste vi flytta över också sådan verksamhet som i dag fungerar bra och tryggt på kommunal nivå?

SFP anser att äldreomsorgen och socialsektorn är sådan närservice som borde bli kvar i kommunerna, nära invånarna och dem som berörs av tjänsterna.

Barn- och mödrarådgivningarna hör enligt mig till de bästa offentliga närtjänsterna som finns. Där följer man inte bara med barnet utan hela familjens välmående, eller illamående, kan upptäckas i tid av den bekanta hälsovårdaren. Det är en service som anlitas av alla barnfamiljer och som de känner sig trygga med. Därför gör vi ett stort misstag om denna service flyttas under valfriheten och spjälks upp mellan olika aktörer, vilket landskapen enligt lagförslaget kan besluta att göra.

SFP vill att kommunen kvarstår som den grundläggande demokratiska enheten. Den kommunala och offentliga vården är det inget egentligt fel på, inget som inte kunde åtgärdas med mindre satsningar än vad landskapsreformen kommer att föra med sig. Det är också svårt att föreställa sig hur ett landskapsval ska engagera väljarna. Ett val som betyder att demokratiunderskottet i vårt land växer och att både de nya landskapen och verksamheten i kommunerna i allt större grad blir direkt beroende av staten.

Om något gott ska sägas om lagberedningen vill jag konstatera att det var bra att regeringen, efter en viss tvekan, avgränsade den specialiserade sjukvården utanför valfriheten.

Vi har definitivt inte råd att utsätta vår högklassiga och fungerande special- och akutvård för några som helst risktagningar!

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00