Vi vill ha valfrihet, men i princip har vi det redan nu

14.03.2018 kl. 10:54
SFP:s valfrihetsmodell baserar sig på kundsedlar. Sedlarna ger rätt för klienten att anlita aktörer också inom tredje sektorn och bland småföretagare, som då har en reell möjlighet att fortsätta erbjuda sina tjänster.

I HBL (9.3) uttrycker Peter Elg oro för valfrihetens konsekvenser, så som den skissas upp i regeringens landskaps- och vårdreform. Han har helt rätt i sin bedömning. SFP och jag har framfört samma kritik mot reformen under hela den tid den har behandlats i riksdagen. Och det gör också de flesta sakkunniga som hörts i ärendet.

Elg riktar sin fråga visavi sina dubier om reformen till SFP, som han anser att hårt ha drivit på valfriheten. Här blir jag lite förvånad då åtminstone jag inte känner mig träffad. Rätt adress för frågan är de ansvariga ministrarna och partierna i regeringen. SFP har från sitt läge i oppositionen inte haft möjlighet att påverka reformens utformning.

Vi vill ha valfrihet, men i princip har vi det redan nu. Var och en kan fritt välja vilken hälsocentral han eller hon använder, utifrån sina egna premisser. SFP:s valfrihetsmodell baserar sig på kundsedlar. Sedlarna ger rätt för klienten att anlita aktörer också inom tredje sektorn och bland småföretagare, som då har en reell möjlighet att fortsätta erbjuda sina tjänster. De ”vårdsedlar” Elg nämner är egentligen inte vårdsedlar. Han menar säkert kapitationen, det vill säga summan som betalas till vårdbolagen i landskapet per registrerad klient, en peng som försvinner ur statskassan oberoende av om den används eller inte.

En av de främsta orsakerna till reformen är att köerna till hälsocentralerna är långa och det är svårt att få en tid till läkaren. Det här nämnde också minister Petteri Orpo, som den finländska vårdens största flaskhals, under riksdagens frågetimme förra veckan.

Då inställer sig frågan varför vi måste gå in för en mastodontisk, tungrodd och dyr landskapsförvaltning för att lösa ett problem som kunde avfärdas med noggrann genomgång av processerna, bättre ledarskap och tillräckliga och rätt riktade resurser? Varför måste vi flytta över också sådan verksamhet som i dag fungerar bra och tryggt på kommunal nivå?

SFP anser att äldreomsorgen och socialsektorn är sådan närservice som borde bli kvar i kommunerna, nära invånarna och dem som berörs av tjänsterna.

Barn- och mödrarådgivningarna hör enligt mig till de bästa offentliga närtjänsterna som finns. Där följer man inte bara med barnet utan hela familjens välmående, eller illamående, kan upptäckas i tid av den bekanta hälsovårdaren. Det är en service som anlitas av alla barnfamiljer och som de känner sig trygga med. Därför gör vi ett stort misstag om denna service flyttas under valfriheten och spjälks upp mellan olika aktörer, vilket landskapen enligt lagförslaget kan besluta att göra.

SFP vill att kommunen kvarstår som den grundläggande demokratiska enheten. Den kommunala och offentliga vården är det inget egentligt fel på, inget som inte kunde åtgärdas med mindre satsningar än vad landskapsreformen kommer att föra med sig. Det är också svårt att föreställa sig hur ett landskapsval ska engagera väljarna. Ett val som betyder att demokratiunderskottet i vårt land växer och att både de nya landskapen och verksamheten i kommunerna i allt större grad blir direkt beroende av staten.

Om något gott ska sägas om lagberedningen vill jag konstatera att det var bra att regeringen, efter en viss tvekan, avgränsade den specialiserade sjukvården utanför valfriheten.

Vi har definitivt inte råd att utsätta vår högklassiga och fungerande special- och akutvård för några som helst risktagningar!

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00