Tummen ner för Sipiläs förslag - håll landskapsvalet i samband med riksdagsvalet i stället!

12.03.2018 kl. 16:07
Statsminister Juha Sipilä föreslog på måndagen att riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet hålls vid samma tidpunkt våren 2019. Svenska folkpartiets ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson sätter tummen ner för Centerledarens förslag.

− Det vore mycket bättre att slå ihop riksdagsvalet och landskapsvalet, säger Henriksson. Dessutom är det Sipilä själv som är skyldig till all eventuell valtrötthet. Det är uttryckligen Centern som har krävt att det ska hållas landskapsval i oktober, säger Henriksson.

Lagarna som är grund för landskapsvalet i oktober har ännu inte godkänts.

− Nu gäller det att ge riksdagen arbetsro. En flyttning av landskapsvalet till april 2019 i samband med riksdagsvalet, vore därför på allt sätt det bästa. Då skulle riksdagen få tillräckligt med tid för att behandla det stora lagpaketet om vård-  och landskapsreformen. Jag tror att så gott som alla övriga, förutom Centern, tycker att det är en god tanke, framhåller Henriksson.

− Om landskapsvalet skjuts fram är det därtill betydligt mera i samklang med Europarådets rekommendationer om att det helst ska gå ett år från det att vallagstiftningen ändras till att ett val hålls.

Henriksson ser inga möjligheter till att förlänga den sittande riksdagens mandatperiod till med över en månad till maj nästa år.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00